Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Semester — vila och rekreation åt alla som arbetar - Hur skall semestertid och semesterersättning beräknas? - Husmoderssemester etc. - Svårigheter att ordna idealsemester åt alla - »Folksemestern»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SEMESTER 2977
Semesterersättning utgår till alla arbetstagare vid
anställningens upphörande och utgör alltså kontant
ersättning för den semester eller särskilda semesterlön,
som arbetstagaren inte fått ut. Den utgår med Ve av
veckolönen eller 1/25 av månadslönen för varje
intjänad semesterdag. För tim- och ackordsavlönade
beräknas den på samma sätt som semesterlönen i
allmänhet.
Tvister om semesterlagens tillämpning avgörs i
regel i Arbetsdomstolen. Endast där det inte finns något
kollektivavtal tas en semestertvist upp av en allmän
domstol, dvs. härads- respektive rådhusrätt.
Enligt en särskild »lag om förlängd semester för
vissa arbetstagare med hälsofarligt arbete» utgör
semestern 6 veckor för arbetstagare, som i sitt arbete
utsätts för röntgenstrålning eller strålning från
radioaktivt ämne.
Husmoderssemester etc.
För stora grupper av befolkningen finns det inga
som helst lagregler om semester. Detta gäller framför
allt alla husmödrar samt självständiga yrkesutövare.
För att underlätta möjligheterna till ordnad ledighet
för husmödrarna har emellertid samhället lämnat
sin medverkan på olika sätt. Med en sammanfattande
beteckning brukar man här tala om
»husmoderssemester».
Denna innebär i första hand att en husmor (inte
nödvändigtvis gift) under vissa förutsättningar kan
få en fri ferieresa en gång om året vart som helst inom
Sverige. Den enda kostnaden för resan är en avgift
på 10 kronor, som uttas för varje resa, som sker med
järnväg. Först och främst gäller denna förmån för
husmödrar, som har vård om minst två minderåriga
barn - 14 år eller yngre. Emellertid kan en husmor,
som är i särskilt behov av vila, beviljas fri resa, även
om hon inte har två barn i den angivna åldern.
Vidare förutsätter förmånen en viss
inkomstprövning. Normalt kan den inte beviljas, om makarnas
eller den ensamstående moderns beskattningsbara
inkomst till statlig inkomstskatt är högre än 5 200
kronor. I övrigt är reglerna för inkomstprövningen här
desamma som för ferieresor för bam.
För husmödrar, som har svårt att klara utgifterna
för kläder, hemhjälp, inackordering av barnen osv.,
kan utgå statliga stipendier på normalt högst 50
kronor, aldrig högre än 125 kronor.
Ansökan om ferieresor görs hos
barnavårdsnämnden i hemkommunen. Dessutom har landstingen och
de städer, som står utanför landstingsområdena,
inrättat särskilda husmoderssemesternämnder, som
behandlar ansökningar om stipendier till husmödrarna
och även om ferieresor för sådana husmödrar, som
inte har två minderåriga barn.
För att underlätta möjligheterna för husmödrarna
att utnyttja reseförmånerna har man under de senaste
åren börjat uppföra semesteranläggningar av olika
slag. Sådana semesterhem för husmödrar finns för
närvarande i stort antal och drivs både av
kommuner och landsting samt av de stora
semesterorganisationerna, Reso, Svenska Turistföreningen,
Skidfräm-jandet m. fl. Genom statsbidrag, vartill även kommer
olika bidrag från landstinget eller kommunen, kan
gästavgifterna hållas mycket låga.
Svårigheter att ordna idealsemester åt alla
Det har beräknats att ungefär 2,2 miljoner
arbetstagare är berättigade till den lagstadgade
treveckors-semestern. Därtill kommer också den speciella
semestern för husmödrar och för statstjänstemännen. Man
kan alltså utan överdrift tala om en verklig
»folksemester». Det är också ganska självfallet att den har
medfört åtskilliga problem och svårigheter. Man
behöver bara tänka på konsekvenserna, inte minst för
järnvägar och andra transportmedel, av att de flesta
vill ha sin semester förlagd till en och samma tid
under högsommaren. Även för industrins del är en
större spridning av semestertiden ett framträdande
önskemål.
»Folksemestern»
Och hur är det med möjligheterna att utnyttja de
tre veckornas ledighet till verklig rekreation och
avkoppling? Här har semesterkostnaderna en verkligt
avgörande betydelse, både reskostnaderna och
framför allt hotell- och pensionatutgifterna. På detta
område har åtskilliga nya initiativ tagits, bl. a. av
kommunerna i form av särskilda fritidsanläggningar,
friluftsbad, friluftsgårdar m. m. En central roll för att
underlätta och förbilliga utnyttjandet av semestern
spelar de tidigare nämnda stora
semesterorganisatio-nema, Svenska Turistföreningen, Skid- och
friluftsfrämjandet och Reso (folkrörelsernas rese- och
semesterorganisation). Även om dessa tre organisationer
har olika motiv och olika huvudändamål för sin
verksamhet, förenas de dock i sina strävanden att hjälpa
den svenska allmänheten till ett rikare
tillvaratagande av semesterledigheten och fritiden över huvud
taget.
Många andra problem finns i samband med
»folksemestern», t. ex. det i snabb takt ökande
bilbeståndets roll för semesterresorna. Det finns emellertid
ingen möjlighet att här diskutera vilka vägar man
kan tänkas gå för att lösa alla dessa problem. Allmänt
kan man ändå säga att det i första hand krävs en
intim samverkan mellan enskilda, organisationerna,
staten och kommunerna.
Genom semesterlagen har en grund lagts för att ge
de flesta människor möjlighet att få den nödvändiga
rekreationen och avkopplingen från vardags jäktet.
Sedan beror det på var och en, om denna grund skall
kunna utnyttjas på ett ändamålsenligt sätt.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
190—411223 VI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
