Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Semester — vila och rekreation åt alla som arbetar - Hur skall semestertid och semesterersättning beräknas?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2976 SEMESTER
Rom, Rivieran, en badort med dans eller som här en
skärgårdsö med härligt saltvatten omkring — semesterparadisen
är många och de fyller alla sitt ändamål genom att ge
avkoppling och vila från vardagsslitet.
vidare tillämplig på alla kommunalanställda, både
tjänstemän och arbetare. Beträffande de statligt
anställda gäller den som regel för arbetargrupperna,
medan semestern för statstjänstemännen i allmänhet
regleras genom särskilda lönereglementen.
Som ovan framhållits innebär rätten till semester
normalt rätt till ledighet med lön (semesterlön).
Denna ledighet utgår med 1/2 dag för varje sådan
kalendermånad av kvalifikationsåret, under vilken
arbetstagaren utfört arbete för sin arbetsgivares
räkning å minst 16 dagar. Detta innebär alltså att full
semester utgår med 18 dagar per år. Då söndagar inte
skall inräknas i semestern, blir den totala
arbetsledig-heten för de flesta 22 eller (om semestern börjar på
annan dag än måndag) 21 dagar. Det bör i detta
sammanhang observeras att om semestertiden vid
sammanräkning visar sig sluta på /2 dag, semestern
skall utgå med närmast högre antal hela dagar, t. ex.
för 9 månader med 14 dagar.
Hur skall semestertid och semesterersättning
beräknas ?
Till ovannämnda huvudregel för semesterns
beräknande kan följande tilläggas. Kvalifikationsår är det
kalenderår, under vilket semesterrätten intjänas för
att utgå närmast påföljande år. Bestämmelsen om 16
dagars arbete betyder inte att man behöver ha arbetat
16 hela arbetsdagar utan endast att över huvud
något arbete utförts under var och en av dessa 16 dagar.
Med arbetad dag jämställs också vissa dagar, då
arbetstagaren varit borta från arbetet (den s. k.
privilegierade frånvaron}. Dit hör sålunda semesterdag, dag
under vilken arbetstagaren varit frånvarande på
grund av olycksfall i arbetet eller yrkessjukdom,
havandeskap eller barnsbörd (högst 12 veckor) eller på
grund av vissa kortare militärövningar (högst 60
dagar). Från och med den 1 januari 1955, då den
allmänna sjukförsäkringen trädde i kraft, räknas även
vanlig sjukledighet upp till 90 dagar som arbetad tid.
Semesterrätt förvärvas inte endast i
huvudsysselsättningen utan även i bisysselsättningar under ovan
angivna förutsättningar. I motsats till söndagar skall
helgdagar inräknas i semestern dock endast under
förutsättning att semestern utgår med 6 eller flera
dagar i en följd.
Om semesterns förläggning bestämmer i princip
arbetsgivaren. Enligt lagen bör den dock om möjligt
förläggas till sommaren, om arbetstagaren själv inte
begär annat. Därtill kommer att semestern skall
utgå i ett sammanhang, om den omfattar högst 12 dagar.
Överstiger semestern 12 dagar, kan däremot
arbetsgivaren utan arbetstagarens medgivande dela upp
semestern på två skilda perioder, varav den ena dock
måste vara minst 12 dagar. Semestern får som
regel inte förläggas till tid, då arbetstagaren är borta
från arbetet på grund av s. k. privilegierad frånvaro
(yrkesskada osv.). Senast 14 dagar före semesterns
början är arbetsgivaren skyldig att underrätta
arbetstagaren om tiden för semestern.
I princip skall den lön, som utgår under semestern
(semesterlönen), vara densamma som arbetstagaren
annars uppbär under sitt arbete. För vecko-,
månads-och årsavlönade betyder detta helt enkelt att de skall
uppbära den å semestertiden belöpande arbetslönen.
För arbetstagare, som avlönas per dag eller timme
eller som arbetar mot ackordslön eller provision, kan
man inte använda denna beräkningsmetod. För
sådana arbetstagare bestäms semesterlönen enligt en
hjälpregel som säger att lönen för varje semesterdag
skall utgå med ett belopp, som motsvarar
vederbö-randes genomsnittliga dagsinkomst under antalet
arbetade dagar av kvalifikationsåret, dvs. man
dividerar den totala inkomsten från en och samme
arbetsgivare med antalet arbetade dagar hos honom. Vid
denna beräkning tar man dock inte hänsyn till
över-tidstillägg.
Förutom betald ledighet kan semester även bestå
av dels särskild semesterlön, dels också
semesterersättning.
Särskild semesterlön får sådana arbetstagare, som
utför arbetet i sitt hem eller i övrigt på sådant sätt att
arbetsgivaren inte kan kontrollera arbetet, t. ex.
skogsarbetare. Denna särskilda semesterlön utgår i
princip med 6 % av den sammanlagda
arbetsinkomsten under kvalifikationsåret. Dock har man inte rätt
till särskild semesterlön, om arbetsinkomsten under
ett kalenderkvartal understiger ett visst minsta
belopp, som är angivet i lagen.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
