Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sinnesorganen — vår kropps rapportörer från omvärlden - Våra sinnen, de sunda — sex - Hur vi förnimmer sött, surt, salt och beskt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3010 SINNESORGANEN _____________________________________________________________________
VÅR KROPPS RAPPORTÖRER FRÅN OMVÄRLDEN
Sinnesorganen. Alla levande organismer och
då framför allt de rörliga djurorganismerna är för
sitt bestånd beroende av att kunna anpassa sig efter
förändringar i miljön. Om miljön förändras, blir
skadlig för organismen och hotar dess existens, måste den
fly undan för att kunna överleva. Den är också
beroende av att kunna söka upp en gynnsam miljö. De
encelliga organismerna, som tar upp retningarna och
reagerar med en och samma cell, har inga
organisatoriska problem. Med tilltagande storlek och
differentiering av organismen utvecklas emellertid vissa
organ med speciella funktioner. Avgränsade
cellgrupper får t. ex. till uppgift att uppta vissa signaler från
miljön och att reagera med vissa impulser till andra
cellsystem, vilka har till uppgift att förflytta
organismen, så att den flyr eller dras närmare beroende på
signalens art. Dessa mottagarorgan, våra sinnesorgan,
har alltså till uppgift att ständigt avspana miljön och
i god tid inrapportera alla förändringar, så att
organismen hinner vidta lämpliga åtgärder och därigenom
får större chans i kampen för sitt fortsatta bestånd.
Våra sinnesorgan är högt specialiserade och varje
sinnesorgan reagerar endast på en viss bestämd
ret-ningsform. Dessa retningar ger i sinnesorganet
upphov till en impuls som via en nervtråd transporteras
till hjärnan. Genom en invecklad process i hjärnan
blir vi medvetna t. ex. om att den frukt som vi just
bitit i är vidrigt besk, och vi spottar ut den.
Smakupplevelsen försiggår alltså i hjärnan, men vi förlägger
den ändå till tungan och munnen.
Våra sinnesorgan är ytterst känsliga
mottagar-apparater som reagerar på ytterst små
energikvantiteter i retningen. Inom fysiken menar man med en
erg den energikvantitet, som på i sek. förmår
accelerera i g i cm. Hudens trycksinne reagerar, där det är
som känsligast, på en retning av storleksordningen
i/io ooo erg. Endast i/io ooo ooo erg behövs för
hörselsinnets retning och ögat reagerar för en
energikvantitet på i/ioooooooo erg. Uttryckt i
energikvantiteter är ögat alltså 10 ooo gånger känsligare än huden.
Våra sinnen, de sunda — sex
Man brukar för människans vidkommande räkna
med sex olika sinnen:
Organ Förnimmelsetyp
Hud Känsel
Tunga Smak
Näsa Lukt
Öga Syn
Öra Hörsel
Labyrint Jämvikt
Hudsinnet är den moderna sammanfattningstermen
för ett flertal av varandra oberoende sinnen, som är
lokaliserade till huden. Vad som förr kort och gott
betecknades som känsel har nu kunnat uppdelas i
berörings-, tryck-, temperatur- och smärtsinne. Alla
dessa olika sinnen är knutna till bestämda
sinnesorgan i huden.
Beröringssinnet förmedlas genom retning av
särskilda nervändorgan, s. k. känselkroppar, som
förekommer rikligt i hudens ytligare lager (jfr art.
Huden). I särskilt stor mängd förekommer de t. ex. på
fingertopparna, där beröringssinnet alltså är bäst
utvecklat.
Trycksinnet är lokaliserat till andra känselkroppar,
som ligger i hudens djupare lager. Andra typer av
tryckreceptorer ligger i senor, muskler, ledkapslar
etc. och registrerar tryck och dragningar i dessa
organ.
Temperatursinnet är uppdelat på ett köld- och ett
värmesinne med var sina speciella receptorer.
Köld-resp. värmeförnimmelsen kan utlösas från bestämda
punkter på huden. Köldreceptorerna är betydligt flera
än värmereceptorerna och ligger ytligare. Kyla
utlöser reaktion endast i köldreceptorerna medan värme
- förutom det adekvata svaret från
värmereceptorerna - även kan utlösa en inadekvat reaktion hos
köldreceptorerna. Därav förklaras den inadekvata
känslan av kyla som man kan få när man t. ex. stiger
ned i ett hett bad. Man känner då först kyla, beroende
på den inadekvata retningen av de ytliga
köldreceptorerna, och senare värme beroende på den adekvata
retningen av värmereceptorerna som är djupare
belägna.
Smärtsinnet representeras inte av några särskilda
känselkroppar utan av s. k. fria nervändslut i huden,
som reagerar för olikartade retningar med det
gemensamma att de är skadliga för organismen. Smärta
utlöser ju också i allmänhet en adekvat flyktreaktion.
Hur vi förnimmer sött, surt, salt och beskt
Smaksinnet är som bekant framför allt lokaliserat
till tungan men inte till denna i dess helhet utan
endast till spetsen, kanterna och basen. Från tungans
mitt och från dess undre yta kan inga
smaksensationer utlösas. Däremot kan man smaka något med
mjuka gommen och svalget. I slemhinnan på dessa
platser finns i stor mängd s. k. smaklökar, dvs. små
cellgrupper som specialiserat sig på att motta någon
av smakkvaliteterna sött, surt, salt och beskt. De är
cylindriska till formen och försedda med spröt,
stereo-cilier, som är riktade utåt. Inåt står dessa smaklökar
i förbindelse med nervtrådar, som leder
smaksigna
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
