Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sinnessjukdomar — när själen är sjuk - Schizofreni eller dementia praecox - Psykopati
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3OI4 SINNESSJUKDOMAR ________________________________
utpräglat kroniskt förlopp, som leder till allt
starkare avtrubbning av de psykiska funktionerna.
Ett utmärkande drag för denna sjukdom är
sönder-sprängningen av förbindelselederna mellan vilje-,
föreställnings- och känsloliv. Utan motivering kan
den sjuke slå ut en fönsterruta eller ligga i givakt i
sängen ett år utan att röra sig. Även inom
tankeverksamhetens område löses sammanhangen upp, och den
sjukes tal blir förvirrat och för den utomstående utan
mening. Samma förfall drabbar även känslolivet. Först
försvinner de högre känslorna, ömheten,
osjälviskheten, idealiteten men småningom även de mera
elementära, och den sjuke blir endast intresserad av det som
rör hans materiella intressen. Vägen till fullständig
andlig utplåning går ofta en egendomlig väg över
tankevillor och sinnesvillor, medan brottstycken ur
tanke- och känsloliv ännu existerar.
Hebefreni’n kännes igen på den sjukes påstående,
att han står under en främmande vilja, som tvingar
honom till tankar och handlingar han inte själv önskar.
Han kan höra röster som befaller honom utföra något
eller känna, hur en främmande kraft framkallar
stickningar eller bränningar på hans kropp. Han kan tro
sig vara förföljd, eller också kan han vara helt
övertygad om att en prins eller en tiggare döljer sig inom
honom. Splittringen mellan tanke- och känsloliv gör
honom inte sällan till en för omgivningen farlig
person, som kallblodigt kan begå misshandel eller mord,
om detta faller honom in.
Katatoni’n, en annan form av schizofreni,
domineras av störningar i viljelivet. Den sjuke kan utan
rimlig anledning stelna till i kroppen. Lyfter man hans
ena arm ut i luften, stannar den i detta läge under
betydligt längre tid än vad en frisk människa förmår
hålla ut den, s. k. katalepsi’. Detta tillstånd kan gå
ända till stu’por, dvs. till fullständig orörlighet, då
den sjuke t. o. m. måste slangmatas. Efter några
månader kan han plötsligt springa upp och röra sig som
vanligt. Frågar man, varför han låg orörlig så länge,
svarar han kanske: »Jag var väl lite trött.»
Vid demen’tia sim’plex börjar sjukdomen
smygande och leder utan mera stormande eller
karakteristiska symtom till det slöhetstillstånd, som vi kallar
demens. En intelligent och ambitiös studerande blir
plötsligt ointresserad av studierna och allmänt
likgiltig och oföretagsam, vanvårdar sig själv och måste
småningom tas om hand för vård.
Den s. k. paranoi’da formen av schizofreni
domineras av tankevillor, storhets- och förföljelseidéer, de
förra ofta av religiös innebörd. Den sjuke tror sig vara
ärkeängeln Mikael eller Kristi brud eller kung av
Europa. Han kan vara bergfast övertygad om att han
är förföljd av någon illasinnad person eller av någon
liga och tror sig i alldagliga händelser se klara bevis
härpå.
Omhändertagandet av dessa sjuka på
sinnessjuk
husen har en dubbel uppgift, att skydda de friska och
att om möjligt bota eller förbättra de sjuka. Det
senare kröns inte sällan med framgång, särskilt vad den
yttre människans vård beträffar. Den sjuke har en
tendens att bli vanemänniska, och en huvuduppgift
blir därför att lära honom goda vanor särskilt med
avseende på hygien och uppträdande och om möjligt
lära honom något enklare arbete. Därigenom kan
man hålla den sjuke på ett för honom själv och
omgivningen betydligt högre plan, än om han, som förr var
fallet, överlämnas åt sig själv. De moderna
behandlingsmetoderna, särskilt insulinbehandlingen, har
ofta en mycket gynnsam effekt på sjukdomen och
medför ofta ett fullständigt avklingande av
symtomen, om sjukdomen varit av kort varaktighet. Tyvärr
är den goda effekten inte alltid bestående, men genom
behandlingen lyckas man dock i många fall förhindra,
att de sjuka sjunker ned i de svåraste graderna av
psykiskt förfall.
Dementia praecox eller som den också kallas
schizofrenin uppträder ofta i släkter med särpräglade
personligheter. Man har kallat sådana människotyper
schizoFda, och de utmärks av en viss inbundenhet
och otillgänglighet. Detta slag av människor har på
sin höjd någon förtrogen, vilken de slösar all sin
tillgivenhet på, och går ofta helt upp i något
specialintresse. Den schizoida begåvningen är en för
mänskligheten värdefull tillgång, då den ofta bildar jordmån
för originella och nyskapande tankegångar.
Psykopati
Övergången mellan den psykiskt fullt friska
människan och den sinnessjuke är flytande. Ej sällsynt är
att finna personer som utan att direkt kunna
rubriceras som sinnessjuka likväl företer defekter inom
vissa delar av sitt psykiska liv. Man kallar personer
med djupgående defekter inom känslo- och viljelivet
för psykopa’ter. Hit hör t. ex. de patologiska
lögnarna (mytoma’nerna), vilka behärskas av ett otyglat
fantasiliv, i vars mitt det egna jaget befinner sig. För
att framstå i så fördelaktig dager som möjligt
utbroderar de till oigenkännlighet sin egen och sina
närmastes rikedomar, sociala förbindelser etc., och då
denna defekt ofta är förbunden med andra moraliska
defekter, gör de sig inte sällan skyldiga till
svindle-rier och andra kriminella handlingar. Hit hör även de
kyliga, hårda, inåtvända typerna, ibland utpräglade
härskarnaturer, ibland kriminella personer med
oförmåga att inordna sig i ett vanligt samhällsliv. Man
kan även nämna de explosiva typerna, människor med
oresonligt häftigt humör, ibland samtidigt envisa och
omständliga. En viktig typ är också den naivt
barnsliga människan som, trots genomsnittlig begåvning,
på grund av bristande mognad i omdöme och
målsättning har svårt att klara sig i livet.
Personer med nedsatt intellektuell utveckling be-
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
