Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sinnessjukdomar — när själen är sjuk - Psykopati - Tvångstankesjuka - Hysteri - Nervositet - Sinnesslöhet — psykiskt efterblivna - Begreppet sinnesslöhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SINNESSLÖHET 3OI5
nämns debila, sinnesslöa eller idioter alltefter graden
av efterblivenhet. (Jfr art. Sinnesslöhet.)
T vångstankes j uka
Många människor kan inte gå på en trottoarkant
utan att räkna stenarna, andra kan inte förmå sig att
trampa på fogarna mellan dem. Detta är en mycket
lindrig och väl föga besvärande form av s. k.
tvångs-tankesjuka. Besvärligare blir det för den som varje
gång han går över en bro får en stark lust blandad med
fasa att kasta sig ned. Stundom kan dessa
tvångstan-kar bli nästan olidliga. Vederbörande frågar sig med
förskräckelse: »Håller jag på att bli vansinnig?» Söker
han en läkare, lugnas han med den bestämda
försäkran, att han icke kommer att sätta sina tvångstankar i
verkställighet. Med åren brukar även dessa mer
utpräglade besvär lindras.
Hysteri
kan yttra sig på en mängd skiftande sätt, såväl med
förlamningar i armar och ben som i våldsamma
anfall, då den sjuke under höga skrik kastar sig på
golvet. Det väsentliga är, att hysterin är en metod som
den sjuke använder sig av för att nå ett eftertraktat
mål, t. ex. de anhörigas omvårdnad eller befrielse från
någon obekväm sysselsättning, såsom
värnpliktstjänstgöring. Den är dessutom omedveten i avseende på det
verkliga orsakssammanhanget. Den sjuke ser inte
sambandet mellan sitt behov att t. ex. göra sig
gällande och det hysteriska anfallet, ehuru detta inte
utlöses med mindre än att det finns åskådare. Även om
det tar sig våldsamma former, är det ofarligt, och
den sjuke repar sig ofta fullständigt.
Nervositet
Nervositet är ett av de vanligaste slagorden för en
mängd psykiska tillstånd, vilkas motsatser är
sinnesro och lugn. Det rör sig i allmänhet om störningar av
känslolivet, som lett till en viss ostadighet och
dissonans. Vederbörande »råkar lätt ur gängorna», tappar
humöret, brusar upp eller faller i gråt, lider ofta av
sömnlöshet och har olustsensationer från olika delar
av kroppen, framför allt huvudvärk. Den
konstitutionella neurastenin brukar dessutom vara präglad av
en depressiv sinnesstämning och abnorm
uttröttbar-het. Alla dessa symtom är så mycket mer plågsamma
för den nervösa människan som hon har en
benägenhet att vilja syssla med sina åkommor, känna efter var
det gör ont och gärna inbillar sig, att hon fått »kräfta»
eller något liknande. Behandlingen av nervositet är
en ytterst svår sak, som kräver särskild sakkunskap
och stor erfarenhet men som till stor del underlättas
av att den nervsjuke i flertalet fall är lätt påverkbar för
yttre inflytelser. (Se även Alkoholism.)
PSYKISKT EFTERBLIVNA
Sinnesslöhet eller psykisk efterblivenhet
orsakas av ärftliga faktorer eller skador och sjukdomar
som träffat hjärnan under fosterstadiet eller den allra
tidigaste barndomen. Efterblivenheten träffar
framför allt intelligensfunktionen men är inte helt
begränsad till den intellektuella sfären utan kan också
inverka på det psykiska livet överhuvud. - Sedan 1/1
1955 används termen psykisk efterblivenhet i stället
för sinnesslöhet och särskolor i stället för
sinnesslö-skolor.
Oligofrenin, sinnesslöhetens vetenskapliga
benämning, kan dels vara ärftligt betingad, dvs. beroende på
speciella egendomligheter i arvsmassan. Man vet att
oligofrena föräldrar har större frekvens av oligofrena
barn än icke oligofrena föräldrar. Återstoden beror på
skador som träffat hjärnan under fosterstadiet eller
under de allra första levnadsåren. Själva
förlossningen kan medföra svåra skador på hjärnan, då skallen
skall passera den trånga bäckenkanalen. Om till följd
av t. ex. K-vitaminbrist en blödningsbenägenhet finns
hos fostret kan blödningar uppkomma i hjärnan, då
skallen och därmed hjärnan deformeras kraftigt
under passagen genom bäckenkanalen. Vidare kan
infektioner av olika slag ge hjärnskador, som kan leda
till efterblivenhet, t. ex. hjärnhinneinflammation i
tidig ålder. - Man räknar med att risken för
normal-begåvade föräldrar att få sinnesslöa barn är 10-20 %.
Begreppet sinnesslöhet
Sinnesslöheten är i många avseenden ett socialt
begrepp. Gränserna mellan olika grader av sinnesslöhet
har fastställts genom överenskommelsen att låta
resultaten från intelligenstestningar vara
utslagsgivande. Dessa test med sina olikartade provuppgifter
visar mycket god överensstämmelse med
vederböran-des förmåga att klara sig i livet och att tillägna sig nya
kunskaper. I realiteten hänger indelningen alltså
samman med vilken vård- eller skolform den sinnesslöe
är mest lämpad för. Den största svårigheten består i
att avgöra vilka som skall hänföras till
normalklientelet och vilka som skall betraktas som sinnesslöa.
Testresultatet blir där inte absolut avgörande utan
man måste göra individuell analys från fall till fall.
Den grupp sinnesslöa, som står närmast de
nor-malbegåvade, kallas efterblivna eller debila. De ligger
över 65 i intelligenskvot, men under 90. De behöver
i allmänhet inte placeras i sinnesslöskolor utan kan
gå i hjälpklass, där sådan finns, och får i andra fall
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
