Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skogsbruk — en naturtillgång av växande värde - Är våra skogar väl skötta? - Skogens föryngring - Blädning - Trakthuggning - Sådd och plantering - Varför gallrar man skogen?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKOGSBRUK 3063
av de grundläggande och aktuella frågorna på
skogs-skötselns forskningsprogram.
Skogens föryngring
Föryngringsfrågan, problemet om nya skogars
anläggning, är naturligtvis den primära
forskningsuppgiften. Här möter oss genast den faktor, som liksom
sätter sin prägel på alla skogsskötselfrågor, nämligen
skogens långa omloppstid. I södra Sverige förflyter
kanske 70-80 år mellan de båda tidpunkter, då
plantan sätts i marken och det fullt utvuxna trädet
skördas, i norra Sverige kanske 120-150 år. Ett enda
litet räkneexempel åskådliggör betydelsen av detta
faktum: ett kapital växer på 100 år med 4 % ränta på
ränta 50 gånger sig självt. En god föryngringsmetod
måste alltså vara billig.
Blädning
Dylika tankegångar ledde i början av detta sekel in
skogsmännen på den numera så förkättrade
»bläd-ningen», vars grundtanke helt enkelt kan sägas ha
varit: »Avskaffa föryngringskostnaden!» Genom
successiv utglesning av den äldre skogen (stamvis
blädning) eller upptagande av små luckor här och där
(luckblädning) skulle solljuset fläckvis släppas ned
till marken, varvid naturen själv skulle svara för att
plantor kom upp i gläntorna. Genom tämligen ringa
ingrepp i naturens ordning skulle produktionen på
detta sätt kunna hållas i gång kontinuerligt, och alla
olika åldrar växa sida vid sida. Systemet var i många
detaljer, som här inte kan beröras, ganska skickligt
genomarbetat. Det hakade emellertid upp sig på en
avgörande punkt: det kom inga plantor i gläntorna.
Naturen vägrade att foga sig i dessa mänskliga
påfund. Därmed föll hela metoden platt till marken;
men dessförinnan hade den begåvat Sverige med
vidsträckta arealer utglesnade skogar - skräpskogar
kallar vi dem ofta nu - som utan tvekan kan sägas vara
ett av skogsskötselns största problem för närvarande.
Det tog nämligen flera årtionden, innan man kom
underfund med det ödesdigra misstaget.
Trakthuggning
Fortfarande finns väl en eller annan »blädare»
bland våra skogsmän, men i stort sett har
skogsbruket nu övergått till (man kan också säga återgått till)
att föryngra skogen genom »trakthyggen», varvid man
resolut hugger bort den gamla skogen på större
sammanhängande arealer, där sedan mer eller mindre
radikala åtgärder vidtas för att skapa ny skog. Kvar
står naturligtvis önskemålet om billiga åtgärder, vilket
man söker tillgodose genom att så långt som möjligt
lita till självföryngring. Eftersom Sverige är ett i norr
och söder mycket utsträckt land, varierar metoderna
mycket från landsända till landsända. I vissa trakter
kommer självföryngringen mycket snällt av sig själv,
Beräknad virkesåtgång i milj, m3 för exportsågverk och
massafabriker.
om blott fröträd lämnas till lämpligt antal på hygget.
I stora delar av Norrland är mattan av oförmultnade
växtdelar ofta så tjock, att en bränning av marken
dessutom erfordras, och i södra Sverige är ofta
ogräsväxten så kraftig och hindersam för plantorna, att en
kraftig ruthackning (s. k. markberedning) är
nödvändig för att de små groddplantornas rötter skall kunna
nå mineraljorden fort nog.
Sådd och plantering
Stora delar av vår skogsmark är emellertid av
många olika anledningar omöjliga att självföryngra,
och där erfordras de dyrbaraste åtgärderna, sådd eller
plantering. Av ett mycket enkelt skäl är sådd inte
möjlig att utföra på större arealer: det är nämligen ont
om skogsfrö i Sverige, och att så direkt ute i
skogsmarken är stort slöseri med frö. Alltså återstår i stort
sett den mödosamma planteringen, som fordrar ett
relativt stort uppbåd av arbetskraft och kapital, men
som också lämnar ett resultat som är överlägset alla
andra föryngringsmetoder. Forskningsresultaten
pekar nämligen på att virkesproduktionen i planterade
bestånd blir avsevärt högre än i sådda eller
självför-yngrade. Merkostnaden för planteringen är alltså i
många fall även ekonomiskt motiverad. - Ett
rastlöst och intensivt arbete pågår för närvarande för att
rationalisera och mekanisera föryngringsmetoderna.
Varför gallrar man skogen?
Att man bör gallra skogen ett flertal gånger, innan
den slutawerkas, är man numera ense om i Sverige.
Det ansågs långt ifrån som fastslaget ännu så sent som
i slutet av förra seklet och är det fortfarande inte i
andra delar av världen med ett tämligen väl utvecklat
skogsbruk (t. ex. vissa delar av Canada). Genom
gall
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
