Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skogsbruk — en naturtillgång av växande värde - Varför gallrar man skogen? - Produktionsforskning - Lärdomar från främmande länder - Skogsindustri — skogen — Sveriges guldgruva - Hälften av Sveriges skog är fortfarande i enskild ägo - Sverige har bättre flottningsmöjligheter än andra länder - Industriernas placering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3064 SKOGSINDUSTRI
ringen överför vi virkesproduktionen på ett färre
antal träd, som snabbare når de eftertraktade och
dyrbara grövre dimensionerna - härigenom förkortas
omloppstiden. Produktionen koncentreras på vackra
träd, så att virkeskvaliteten i beståndet höjs undan för
undan. Vidare korrigeras trädslagsblandningen i
önskad riktning alltefter markens godhetsgrad,
konjunkturernas växlingar och andra faktorer.
Genom gallringen härdas plantor och träd, så att
de bättre kan stå emot de faror av diverse slag, som
ständigt hotar dem. Genom gallringen är det slutligen
även möjligt att dirigera uttagen i tiden alltefter
skogsägarens personliga önskemål. Däremot är det
ett tämligen utbrett misstag att tro, att produktionen
stegras genom gallring. De enstaka träden växer
vis-verligen fortare, men produktionen per hektar kan vi
i stort sett inte öka.
Produktionsforskning
Hur hårt skall det gallras? Hur ofta? Hur många
gånger? När skall första gallringen ske? Hur beror
gall-ringsmetoden av markens godhetsgrad, av trädslaget,
av skogens ålder? Vilka träd bör tas bort? Se där några
frågor som varje skogsman måste ta provisorisk
ställning till, men som vi i stort sett inte vet så mycket om
ännu. De slutliga svaren måste ju vara beroende av
biologisk-ekonomiska undersökningar, som sträcker
sig genom årtionden, för att inte säga århundraden.
Den svenska produktionsforskningen, som sysslar
med dessa frågor, är med rätta berömd och har redan
lämnat oss värdefulla fingervisningar - den måste
likväl sägas ännu befinna sig i början av sin långa
och mödosamma väg. Dess viktigaste arbetsmetod är
en tämligen ingående matematisk analys av mycket
omfattande undersökningsmaterial från ett stort
antal provytor, som ligger utspridda över hela landet.
Lärdomar från främmande länder
Skogsskötseln är en ung vetenskap inte blott i
förhållande till skogens långa omloppstid utan även
absolut sett. Många lärdomar kan vi hämta från
Danmark och Tyskland, väl de båda länder, där
utvecklingen på detta område nått längst. I Sverige är det
viktigaste arbetet knutet till Statens
Skogsforsknings-institut. Ett utvidgat samarbete med våra nordiska
grannländer planeras för närvarande.
SKOGEN - SVERIGES GULDGRUVA
Skogsindustri. Mer än halva Sveriges
landareal, närmare bestämt ca 230 000 km2 av landets
410000 km2, är skogbevuxen. Trots att detta endast
är omkring 2 % av världens totala barrskogsareal kan
den svenska skogen tillgodose en icke föraktlig del av
världens behov av trä och pappersmassa. Den
svenska skogsindustrin har uppnått denna ställning inte
minst tack vare gynnsamma flottningsförhållanden
men framför allt genom en tekniskt och ekonomiskt
skicklig ledning.
Hälften av Sveriges skog är fortfarande i enskild ägo
Barrträ är i de flesta avseenden att föredra
framför lövträ, särskilt inom de båda områden som är de
kvantitativt mest betydelsefulla: byggnadsindustrin
och massaindustrin. Vårt land är sålunda lyckligt
lottat härvidlag, och både den svenska granen och tallen
utgör ett utomordentligt råmaterial för dessa
industrier.
Tallen används helst för sågade trävaror, granen
för massaframställning, vilket dock inte hindrar, att
tall och tallribb i stor utsträckning används för
framställning av sulfatmassa; granen utgör på
motsvarande sätt ca tredjedelen av sågverksindustrins
råvara.
Enligt statistiska uppgifter äger staten ca 18 % av
Sveriges skogsareal, kommunerna 6 %, aktiebolagen
25 % och enskilda personer 51 %.
Sverige har bättre flottningsmöjligheter än andra
länder
Som ovan nämnts, har vårt land goda
flottningsmöjligheter - bättre än de flesta andra länder. Trä
från de väldiga skogsområdena i Sovjetunionen kan
knappast uttransporteras annat än till Ishavet, och
inte heller Finland och Norge har det alltför
gynnsamt ställt, vilket inte hindrar, att dessa länder är våra
främsta konkurrenter. En ytterligare faktor av
betydelse är Sveriges fördelaktiga geografiska läge i
förhållande till de viktigaste avnämarna: de i proportion
till folkmängden ytterligt skogfattiga västeuropeiska
länderna. Att dessa omständigheter dock inte
ensamma är bestämmande visas av att en stor del av vår
massaexport normalt går till Förenta staterna, trots
hård konkurrens från såväl detta lands egen som
framför allt den kanadensiska träindustrin. Om
flottlederna se Flottning.
Industriernas placering
Flottningsförhållandena och möjligheter för
transport av den färdiga produkten, den må utgöras av
sågat virke eller cellulosa, har lett till att
förädlingsindustrin fått sin naturliga placering vid flottledernas
utlopp i havet. I mellersta och södra Sverige har dock
lastbils- och järnvägstransport medfört, att
förädlings-ställena kunnat väljas mera fritt. Karakteristiskt är
också, att skogsindustrin i Sydsverige arbetar i mind-
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
