Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skolväsen — hur undervisningen är ordnad - Den högre skolutbildningen - Yrkesutbildningen - Skolväsendets nuvarande utformning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKOLVÄSEN 3073
Frågan om anknytning mellan folkskola och
realskola blev debattämne för lång tid framåt. 1928 års
läroverksstadga medförde också ändringar härvidlag.
Realskolorna blev 4- eller 5-åriga med anknytning till
folkskolans 6:e respektive 4:e klass. Anknytningen
mellan realskola och gymnasium blev som förut
mellan realskolans högsta klass (avlagd realexamen) och
3-årigt gymnasium samt mellan realskolans näst
högsta klass och 4-årigt gymnasium. Även gymnasiet
omformades i viss mån för att bättre fylla sin dubbla
uppgift att ge högre allmänbildning och förbereda för
högskolestudier. Detta framgår ännu starkare av 1933
års läroverksstadga och de »Metodiska anvisningar»
för undervisningen som utfärdades i samband härmed.
De senare har förnyats för att följa utvecklingen; nu
gällande läroverksstadga utfärdades 1954 och
lagstadgade bl. a. tredelningen av gymnasiet.
Den tekniska och vetenskapliga forskningens
utveckling samt samhällets differentiering gjorde det
nödvändigt med utvidgade studiemöjligheter på
hög-skolestadiet. Under 1800-talet grundades av denna
anledning nya högskolor dels för allmän humanistisk
utbildning i Stockholm och Göteborg, dels för olika
specialvetenskaper. Stockholms högskola grundades
genom donationer 1881 och Göteborgs högskola
tillkom på liknande sätt 1891. Redan dessförinnan hade
Stockholm 1810 fått en självständig medicinsk
fakultet i Karolinska institutet. Tekniska högskolan i
Stockholm organiserades 1876 och Chalmers tekniska
läroanstalt i Göteborg ombildades till högskola 1914.
Skogshögskolan tillkom 1915, Veterinärhögskolan
1914, båda i Stockholm. Handelshögskolor grundades
i Stockholm 1909 och i Göteborg 1923,
tandläkarin-stitut i Stockholm 1897 och i Malmö 1949,
Farmaceu-tiska institutet i Stockholm 1837 och
lantbrukshög-skolan i Ultuna 1933. Olika högskolor i Göteborg
sammanslogs 1954 ÜU Göteborgs universitet.
Yrkesutbildningen
På de flesta områden har yrkeslivet numera
annan karaktär än i forna tider. Differentieringen har
medfört att man nu även för relativt enkla
arbetsuppgifter behöver speciell utbildning. Tidigare gick
sonen ofta i faderns fotspår vad yrket beträffar eller
blev gesäll och fick sin utbildning hos en
hantverksmästare, som han både bodde och åt hos.
Skråväsendets upphörande lossade dessa band och nya
uppfinningar med åtföljande industrialisering medförde
uppspaltning på en mängd yrken och större rörlighet
hos arbetskraften. Dessa förhållanden utgör
bakgrund till att yrkesutbildningen numera är
differentierad och omhuldad på annat sätt än tidigare.
Långt tillbaka i tiden räckte det ofta, att man över
huvud hade gått i skola för att få ett kvalificerat
arbete. I stort sett dröjde det till in på 1700-talet innan
speciell yrkesutbildning började ges under
skolmäs
siga förhållanden. Omkring 1770 startades i
Stockholm både en merkantil skola »Handels exercitiae
contoir» och en skola, där gymnasiet hade linjer för
bl. a. kemi, mekanik, biologi och andra
naturvetenskapliga ämnen. På försök upprättades också tekniska
skolor vid olika tidpunkter. Redan Christoffer
Polhem grundade en sådan, den s. k. Kongl.
Modellkammaren 1697. I stort sett dröjde det dock till in
på 1800-talet innan yrkesutbildningen blev mera
planmässig. Först under 1900-talet kan man notera
ett reellt statligt intresse för
yrkesutbildningsåtgär-derna.
De äldsta handelsskolorna är Göteborgs
handelsinstitut grundat 1826 och Frans Schartaus
handelsinstitut (numera Stockholms handelsgymnasium)
grundat 1865, medan övriga handelsskolor är från
1900-talet. — De första lantbruksskolorna grundades
1834 och 1840 och på 1880-talet fanns ung. 30 dylika
skolor. På 1880-talet började också
lantmannaskolorna sin verksamhet, ofta i anknytning till
folkhögskolor. Lanthushållsskolorna däremot började inte
upprättas förrän 1912. Lantbruksinstituten på Ultuna
och Alnarp har varit i verksamhet sedan 1848 resp.
1862, Ultuna som lantbrukshögskola sedan 1933.
-För den tekniska undervisningen fanns Teknologiska
institutet (numera Tekniska högskolan) sedan 1825
och Tekniska skolan (numera Konstfackskolan) från
1844. Under 1800-talet upprättades även tekniska
elementarskolor som under 1900-talet i stort sett
omorganiserats till tekniska läroverk.
Den lägre yrkesutbildningen tog ett stort steg
framåt när riksdagen 1918 beslöt inrättandet av praktiska
ungdomsskolor. Därmed följde yrkesbestämda
fort-sättningsskolor och högre folkskolor, lärlings- och
yrkesskolor samt handels- och hushållsskolor,
statsbidrag till vissa andra skolor samt inrättandet av
tekniska läroverk. 1921 fick verkstadsskolorna
statsbidrag och 1941 inrättades centrala verkstadsskolor.
Vid mitten av 1930-talet började försök med
praktiska kommunala realskolor (då benämnda
praktiska mellanskolor) och inbyggda praktiska linjer i
realskolorna. - Statliga skogsskolor och fiskeskolor har
inrättats och navigationsskolorna omorganiserades
1951 till sjöbefälsskolor. Numera finns det knappast
något yrkesområde, där staten inte upprätthåller
eller understöder speciella utbildningsanstalter.
Skolväsendets nuvarande utformning
I åtskilliga länder hör barnträdgårdarna till det
statliga undervisningsväsendet, men i Sverige drivs
de i privat eller kommunal regi, ibland också under
benämningen lekskola eller storbarnkammare. För
barnträdgårdens del föreligger ingen skolplikt och på
många platser saknas dylika inrättningar helt. Det
är först med folkskolan skolplikten inträder. Den
varar i sju år.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
196—411223 VI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
