Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skolväsen — hur undervisningen är ordnad - Folkskolan växer fram - De stora namnen - Den högre skolutbildningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3072 SKOLVÄSEN _____________________________________
Införandet av obligatorisk skola hade säkerligen
stött på orimliga svårigheter, om inte många
föräldrar underlåtit att sända sina barn till skolan. Detta
kunde man göra med hänvisning till
folkskolestadgans legitimering av s. k. hemundervisning.
Elevantalet var för stort både i förhållande till antalet lärare
och de lokaler som kunde erbjudas och dessutom var
lärarna ofta dåligt utbildade. I många församlingar
fick fattighjon eller avdankade knektar duga som
barnlärare. Dessa förhållanden bidrog till att man
1853 införde s. k. mindre folkskolor, där eleverna
fick nöja sig med en minimikurs och lärarna inte
behövde vara seminarieutbildade. Skolor av denna typ,
som givetvis ställde sig billigare för kommunerna,
inrättades i sådant antal att de allvarligt äventyrade
en del av de vinningar man gjort med 1842 års
folkskolestadga.
De stora namnen
En betydande insats för folkundervisningens
främjande gjordes av Torsten Rudenschöld. Genom sin
verksamhet visade han behovet av den särskilda
småskola, som beslutades 1858, och av
folkskoleinspektionen, som infördes 1860. Genom andra initiativ
påbyggdes folkskolan med högre folkskolor 1858,
fort-sättningsskola 1877 och folkskolans högre avdelning
1897. Den fristående påbyggnaden och originella
nordiska nyskapelsen folkhögskolan infördes i Sverige
1868. Efter hand som folkskollärarna fick bättre
utbildning och organiserade sig blev de som yrkeskår
en maktfaktor att räkna med. Ur folkskollärarnas led
har också utgått ecklesiastikministrar som Fridtjuv
Berg, Värner Rydén och Josef Weijne, vilka var på
sitt sätt främjat folkundervisningens utveckling. Stor
betydelse kan också tillskrivas den 1880 bildade
organisationen Sveriges allmänna folkskollärarförening
och dess organ »Svensk lärartidning».
Genom bestämmelser i olika folkskolestadgor,
normalplaner för undervisningen samt kungl. cirkulär
har folkskolan skiftat gestalt. Inte alltid har det varit
fråga om framsteg. När undantag från
bestämmelser medgivits har dessa mångenstädes tagits som
regel för att slippa kostnader och tidigare få barnen
fria från skolplikten. När man i en normalplan för
undervisningen exemplifierade uppläggningen av
mi-nimikurser, togs detta på sina håll som mönster för
skolorna. När 1882 års folkskolestadga bestämde att
skolgången skulle vara 7-årig, men medgav undantag
för 6-årig skolgång dröjde det till läsåret 1950/51
innan 7-årig skolplikt var helt genomförd. Under tiden
har man dock i vissa skoldistrikt hunnit införa både
8:e och g:e skolår. Nu gällande folkskolestadga
utfärdades 1921 och undervisningsplan som har ersatt
tidigare normalplaner, 1919. Den senare har dock
omarbetats av en särskild kommitté och ny
undervisningsplan har utfärdats år 1955.
Den högre skolutbildningen
Under 1600-talet infördes utom gymnasier också
trivialskolor. Dessa kunde påbyggas med gymnasier.
Trivialskolans första klass utgjorde länge en
skriv-och räkneklass, avsedd för dem som inte önskade
vidare utbildning men för praktiska värv var i behov
av grundläggande kunskaper. I följande
skolordningar gjordes vissa ändringar beträffande trivialskolan,
men större förändringar var det knappast fråga om
och den lärda skolan fortsatte att i huvudsak vara en
lägre prästutbildningsanstalt med latin och grekiska
som dominerande ämnen.
Det dröjde in på 1800-talet innan mera betydande
förändringar kom till stånd. 1825 tillsattes den s. k.
stora uppfostringskommittén (även kallad
»snillekommittén»), som omfattade 23 personer och bland dem
flertalet av tidens stora kulturpersonligheter såsom
Esaias Tegnér, Carl Adolf Agardh, Johan Olof
Wal-lin, Erik Gustaf Geijer och Hans Järta. På initiativ
av denna kommitté startades Nya elementarskolan i
Stockholm som en statlig försöksskola med bl. a. C. J.
L. Almquist som lärare och rektor. Med knapp
majoritet vann den radikala falangen huvudomröstningen
inom kommittén och dess förslag kom bl. a. att
omfatta naturvetenskaplig undervisning i de högfe
skolorna samt statsbidrag till de båda universiteten.
Med avseende på universiteten gav förslaget
omedelbart resultat, men i fråga om reformeringen av den
högre skolan dröjde det till 1849 innan förslagen i
huvudsak förverkligades. Då bestämdes att eleverna
på vissa villkor kunde få slippa läsa de döda språken,
att lärarna skulle undervisa i vissa ämnen och inte
som tidigare i vissa klasser och att lärarna inte längre
skulle få räkna sin verksamhet vid skolorna som
dubbla tjänsteår för prästerlig tjänst. Man reglerade
också förhållandena på sådant sätt att de högre
skolorna sammanfördes till enhetliga läroverk.
Reformivrarna tog det som ett steg i rätt riktning men var
inte nöjda, och under senare delen av 1800-talet
pågick en omfattande debatt om läroverksreformen.
Debatten och de utredningar som gjordes i
samband med denna mynnade ut i 1905 års
läroverks-stadga. Enligt denna reglerades lärogången genom
6-årig realskola med anknytning till 3-årigt
gymnasium eller övergång från 5:te klass till 4-årigt
gymnasium. Sedan realskolexamen införts som
avgångsexamen i realskolan restes krav på inrättande av
särskilda skolor där denna examen kunde avläggas. Det
ledde till att den nya skolformen 4-årig kommunal
mellanskola infördes 1909 och flera äldre lägre
läroverk eller pedagogier ombildades till mellanskolor.
Även examen vid dessa skolor berättigade till inträde
vid 3-årigt gymnasium. De kommunala
mellanskolor-na anknöt till folkskolans 6:e klass, medan
läroverkens 6-åriga realskola anknöt till folkskolans g:e
klass.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
