Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skolväsen — hur undervisningen är ordnad - Enhetsskolan - Den centrala skolledningen - Skottland — de stolta klanernas land - Högländerna har skandinavisk fjällnatur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKOTTLAND 3075
För att pröva möjligheterna att överallt i landet
införa 9-årig skolplikt i samband med enhetsskolan
har en efter hand alltmer utvidgad
försöksverksamhet påbörjats. Delvis har det skett av tvingande skäl,
eftersom man har haft svårt att få tillräckligt antal
lokaler och lärare för alla elever som vill övergå till
realskolor. Bl. a. av denna anledning har enhetsskola
1954 införts i hela södra delen av Stockholm, där
bristen på realskolor känts särskilt besvärande. 1954
avgick på några platser de första eleverna från
enhets-skolans g:e klass. Resultaten av försöksverksamheten
förefaller i stort sett positiva. Enhetsskolan tycks
också ha blivit relativt allmänt accepterad även om den
ännu inte är vår officiella skolform och knappast kan
beräknas bli fullt genomförd förrän in på eller mot
slutet av 1960-talet.
Den centrala skolledningen
1905 inrättades en läroverksstyrelse, som ersatte
den tidigare läroverksbyrån inom
ecklesiastikdepartementet. 1914 inrättades en speciell
folkskoleöver-styrelse, som skulle handha frågor angående
folkundervisningen och var sidoordnad med
läroverks-överstyrelsen. Dessa båda styrelser sammanslogs och
började från 1920 fungera som en enhetlig
skolöverstyrelse, uppdelad på fyra avdelningar: för
folkskole-ärenden, läroverksfrågor, yrkesskolor och
administrativa ärenden. 1922 överfördes
ecklesiastikdepartementets statistiska byrå till skolöverstyrelsen och har
utgjort särskild avdelning inom denna.
1952 omorganiserades skolöverstyrelsen på sådant
sätt att inte skoltypen utan ärendenas art skulle vara
avgörande för på vilken avdelning de skall behandlas.
Redan dessförinnan (1944) hade dock avdelningen för
yrkesskolor brutits ut ur skolöverstyrelsen. Denna
består nu av fyra avdelningar: organisations-,
försöks-, undervisnings- och administrativa avdelningen
samt två fristående rotlar där folkbildnings-
respektive skolhygienärenden handläggs. I spetsen för
skolöverstyrelsen står en generaldirektör och närmast
under honom arbetar 15 undervisningsråd, i allmänhet
som chef för någon av rotlarna inom de olika
avdelningarna. Skolöverstyrelsen har dessutom ett antal
konsulenter för olika ämnen, administrativa
tjänstemän m. fl.
1944 organiserades överstyrelsen för
yrkesutbildning, vilken utgör självständigt ämbetsverk för
hithörande frågor. Överstyrelsens chef benämns
överdirektör och dess styrelse består av 15 ledamöter.
Överstyrelsen är uppdelad på fem byråer: för
administration, handelsutbildning, industri- och
hantverks-utbildning, huslig utbildning och lärarutbildning samt
en fristående sektion för viss kursverksamhet.
Stockholms stad är undantagen från
bestämmelserna i folkskolestadgan och har från 1861 speciell
stadga angående folkundervisningen.
Folkundervisningen leds av Stockholms folkskoledirektion med en
skoldirektör i spetsen. För huvudstadens högre
allmänna läroverk fungerar direktionen över
Stockholms stads undervisningsverk som eforalstyrelse och
handhar huvudsakligen läroverkens ekonomiska
angelägenheter.
DE STOLTA KLANERNAS LAND
SKOTTLAND. Norra delen av Storbritannien,
Skottland, är ett land med delvis helt annan natur
än det låglänta England. Särskilt norra delen är fylld
av höga och kala bergstrakter, som inte erbjuder stora
utkomstmöjligheter, och folktätheten är därför
mycket mindre där än i övriga delar av Storbritannien.
Blott en fjärdedel av Skottlands alla invånare
(5096000 1951) lever i »högländerna», medan
huvudmassan är bosatt i »lågländerna», som bildar ett av
Storbritanniens stora industriområden. Det sträcker
sig från Clydefjorden [klajd-] i väster till Firth of
Forth [fap av få’pj i öster och ligger i en gravsänka,
där kollagren utgör grundvalen för en rikt utvecklad
industri.
Högländerna har skandinavisk fjällnatur
Högländerna (The Highlands [hajTands]) är
beteckningen för den norra och största delen av Skottland,
som mycket liknar den skandinaviska bergskedjan
med fjällhedar och fjällbeten. Den trånga dalen Glen-
more delar högländerna i två partier, av vilka det
sydligare omfattar Gram’pianbergen med
Storbritanniens högsta topp, Ben Nevis [ben nFvis], 1 343 m
ö. h. I Glenmoredalen ligger de egendomliga,
långsträckta sjöarna Loch Lochy, Loch Oich och Locht
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
