Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skridskoåkning — isprinsessor och hastighetsåkare - Sigge Ericsson slår ryssarna! - Rekordtabell i hastighetsåkning på skridskor - Konståkningen — vår bästa gren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
_________________________________________________________________ SKRIDSKOÅKNING 3079
Konståkning är en av de sportgrenar~som^ligger särskilt bra till’för kvinnorna. Här ovan ses några berömdheter
^karakteristiska poser, t. v. svenskan Britta Råhlén under en uppvisning på Stockholms Stadion, i mitten schweiziskan Maya Hug i
en piruett med tillbakalutat huvud och flygande hår och t. h. engelskan Jill Hood-Linzee i ett luftsprång.
Sigge Ericsson slår ryssarna!
Under S. Låftmans kraftfulla ledning börj’ade svensk
skridskosport på 1950-talet få allt större utbredning i
Norrland. Sigvard (Sigge) Ericsson från Östersund
befanns 1952 tillräckligt lovande för att få deltaga i
OS, nådde 1954 världsklass (4:0 man i VM, 3:e i
EM) samt satte en rad svenska rekord, varpå han
1955 gJorde sensation genom att överlägset besegra
ryssarna, som just satt en rad fantastiska världsrekord
i Alma Ata, vinnande såväl EM som VM. Samma år
gjorde sprintern Bengt Malmsten utomordentliga
åkningar, och goda allroundrnän är utom Ericsson även
O. Dahlberg, G. Ström och G. Sjölin. Även en rad
mycket lovande juniorer finns.
Konståkningen — vår bästa gren
Få idrottsgrenar har givit Sverige så stora
internationella triumfer som konståkning på skridskor.
En gång i världen var vi praktiskt taget oslagbara.
Sedan den graciösa Wienskolan och den mera stort
anlagda nordiska figuråkningen i början på 1890-talet
sammansmält till en verkligt erkänd stil, kom Sverige
snabbt i förgrunden, först genom Henning Grenander,
Europamästare 1893 och världsmästare fem år
senare, därpå och framför allt genom Ulrich Salchow,
tio gånger världsmästare 1901-11, nio gånger
Europamästare under perioden 1898-1913,
olympiasegra-rare 1908.
Salchow stod inte ensam. Bror Meyer föredrog
visserligen att bli en av världens främsta tränare, men
Salchow hade hård konkurrens att utstå från Per
Tho-rén och Richard Johansson, vilka tog de tre första
platserna i Londonolympiaden 1908, senare kom den
elegante Gösta Sandahl, Europamästare 1912,
världsmästare 1914, samt slutligen den skickligaste av dem
alla, Gillis Grafström (död 1938), världsmästare 1922,
24 och 29, olympiasegrare 1920, 24 och 28, olympisk
tvåa 1932.
Grafström blev i OS 1932 slagen av den skicklige
österrikaren K. Schäfer, som även vann 1936, den
siste i en lång rad goda representanter för
Wien-sko-lan. Senare har hegemonin helt övertagits av USA med
olympiasegraren 1948 och 52 R. Button som främste
representant, numera dock professionell.
Rekordtabell i hastighetsåkning på skridskor
Svenska rekord
satta i Sverige
Svenska rekord
satta utomlands
Världsrekord
500 m........................ 42,6 B. Malmsten 42,5 H. Jansson 40,8 J. Sergejev, Sovjet1
1 000 m................ 1-29,2 B. Malmsten 1.27,5 Ä. Seyffarth 1.22,8 E. Grisjin, Sovjet1
1 500 m................. 2.16,7 S. Ericsson 2.14,2 Ä. Seyffarth 2.09,8 E. Grisjin, Sovjet1
3 000 m................... 4.46,0 S. Ericsson 4-43,5 Å. Seyffarth 4.40,2 Huiskes, Holland
5 000 m................ 8.20,4 S. Ericsson 8.06,6 S. Ericsson 7-45,6 B. Sjilkov, Sovjet1
10 000 m............... 17.25,1 S. Ericsson 16.53,6 S. Ericsson 16.32,6 H. Andersen, Norge
Ännu ej godkända som världsrekord.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
