Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Smith, Adam — nationalekonomins fader - Professor i moralfilosofi och etik - »Nationalekonomins fader»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SMITH 3 I 03
NATIONALEKONOMINS FADER
Smith, Adam (1723-90). En sommardag år 1740
red en ung skotsk student från Glasgow över de
historiska Cheviotkullama, som skiljer Skottland från
England, ned till Oxford. När han kommit över de
första engelska gränstrakterna, markerade av
North-umberland- och Cumberlandbergen, gällde hans
första betraktelser den påfallande skillnaden i välstånd
mellan Skottland och England, varöver han gjorde
några skarpsinniga och riktiga reflexioner. Studenten,
som hette Adam Smith och då var sjutton år gammal,
född i den lilla småstaden Kirkcaldy i en förmögen
tullnärsfamilj, gällde för att vara något av ett
lärdoms-Ijus. Han hade redan vid fjorton års ålder skrivits in
vid universitetet i Glasgow, där han studerat för
filosofen Hutcheson, och det var en högst berömlig
och till trycket befordrad uppsats över den samtida
filosofen Humes Avhandling om den mänskliga
naturen som förskaffat honom det åtrådda stipendiet
till Balliol College i lärdomsstaden Oxford.
Professor i moralfilosofi och etik
Den unge studenten kom tillbaka till Skottland,
föreläste över engelsk och skotsk skönlitteratur vid
universitetet i Edinburgh och kallades vid 27 års
ålder 1750 till professor vid sitt gamla universitet i
Glasgow, först i logik, sedan i moralfilosofi och etik.
I dessa vördnadsbjudande discipliner ingick »den
politiska ekonomin» som ett litet delområde.
Den lilla men livliga handelsstaden Glasgow (den
hade vid den tiden något över 20 000 invånare men
handels- och sjöfartsförbindelser med tre eller fyra
världsdelar) satte den unge professorns livliga och
praktiska ingenium i rörelse, och de moralfilosofiska
föreläsningar han höll vid universitetet tilldrog sig
snart livlig uppmärksamhet. De besöktes förutom av
studenterna också av Glasgows affärsmän och redare,
och i sin klara och tydliga framställning var de ett
av den tidens första försök i vad man nu kallar
populärvetenskap. De behandlade enkla och praktiska
saker, som hörde samman med vardagsvärlden runt
omkring, hantverket och väveriema, importen och
exporten, sjöfarten på Glasgow och jordbruket på de
magra skotska kullarna. Ännu låg dock hans
förnämsta intresse på det filosofiska området. Hans första
bok utkom 1759 och bar titeln Teorin om de
moraliska föreställningarna. Det vetenskapliga rykte som
han vann med den hindrade honom inte att 1764
avsäga sig professuren för att i stället handleda några
skotska adliga ynglingars studier i Frankrike. Under
sin vistelse där kom han i förbindelse med den
franska ekonomiska skola som kallades fysiokratema,
träffade deras förnämste representant, Fran^ois
Quesnay [känä3, och den i ekonomiska saker
praktiskt erfame Robert Turgot [tyrgå’], senare
Frankrikes finansminister. Hemkommen till Skottland slog
sig Adam Smith ned som lärd privatman i
födelsestaden, där han utarbetade sitt livs stora verk, En
undersökning av folkens välstånd, dess natur och
orsaker, på engelska vanligen kallad The wealth of
nations, som utkom 1776. Den trycktes i flera engelska
upplagor och spreds i översättningar över hela Europa,
överallt utövande ett utomordentligt inflytande. Den
hertigliga familj, vars söner han undervisat, hjälpte
honom 1778 till en hög post i vad man nu skulle kalla
Skottlands generaltullstyrelse. Han dog 1790 i denna
tjänst.
»Nationalekonomins fader»
Man har i vår tid fört upprepade diskussioner om
huruvida Adam Smiths framställning av
nationalekonomins grundvalar i Folkens välstånd verkligen
äger så banbrytande betydelse och originalitet att den
berättigar till hederstiteln »Nationalekonomins fader»,
varmed han begåvats. Många av de idéer som han
framlade i Folkens välstånd var tidens gemensamma
egendom och hade före Folkens välstånd bragts inför
offentligheten på många andra håll. Så t. ex. hade den
svensk-finske prästen Anders Chydenius redan 1765
i Den nationale vinsten starkt hävdat betydelsen av
frihet i handel och näringar och den internationella
arbetsfördelningens betydelse, dvs. att varje lands
produktion borde inriktas på de grenar som naturen
gjort mest lönande etc. Ä andra sidan hade Adam
Smith redan på 1750-talet i sina föreläsningar vid
Glasgows universitet öppet predikat sina bärande
grundidéer och därvid åberopat som sina lärare Hume
och Hutcheson. Även fysiokratema hade före Folkens
välstånd kritiserat merkantilismen och krävt frihet
från statsingripande. Men Adam Smith förtjänar
detta oaktat sin hederstitel på grund av den logiska
och systematiska framställningen i Folkens välstånd.
Realismen och rikedomen på viktiga iakttagelser samt
den skarpsinnigt genomförda utrensningen av vissa
föregångares, t. ex. fysiokraternas, svagheter och
brister på följdriktighet motiverar till fyllest Smiths
hedersnamn. Ingen hade tidigare såsom han klargjort
de nationalekonomiska grundbegreppen jord, arbete,
kapital eller uttömmande och logiskt framställt
teorier om arbetslöner, kapitalprofit, jordränta osv., och
Folkens välstånd utgör än i dag en klassiskt avrundad
lärobyggnad, som i sig innesluter allt det väsentligt
elementära i den nya vetenskapen om det ekonomiska
livet.
Med Adam Smiths Folkens välstånd är som nämnt
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
