Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Snö — det vita kristalltäcket - Snötäckets betydelse - Snösmältningen - Socialdemokrati — från Marx till folkhemmet - Ursprungligen socialistiskt-revolutionärt program
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3124 SOCIALDEMOKRATI
Snökristaller på en fönsterruta
i stark förstoring erbjuder en
sällsam syn. Den underbara
symmetrin och
detaljrikedomen i »bladverkets»
utformning för tanken till ett
sni-deri av mänsklig hand.
ännu lättare över fjället. För våra timmerkörare är
detta alltjämt av stor betydelse. Vintern var också
förr i världen den bästa restiden på inlandsfärder. Nu
är detta helt annorlunda. För järnvägs- och
landsvägstrafiken är snön ofta ett svårt hinder.
Snösmältningen
Den snö som under vintern täcker landet
representerar i smält tillstånd enorma kvantiteter vatten. När
våren kommer, sväller därför våra vattendrag.
Vanligen åstadkommer snösmältningen inga besvär. Men
blir det kraftiga regnväder med varm luft, kan svåra
översvämningar bli följden. Vårfloden skall ju fylla
våra insjöar så att de kan ge jämn vattentillgång
under sommaren och hösten. De reglerade sjöarna har
bl. a. till uppgift att hindra översvämningar genom att
samla upp vattenmassorna under den värsta
flodtiden. Ingenjörerna får sörja för att dessa magasin är i
det närmaste tömda, när vårfloden börjar, och fyllda,
när den slutar. Denna uppgift är dock inte lätt. Fylls
magasinen för tidigt, kan det bli översvämning vid
slutet av snösmältningen, i juni månad. Och är man
alltför försiktig, kan man riskera, att magasinen inte
blir fyllda.
FRÅN MARX TILL FOLKHEMMET
SOCIALDEMOKRATI. Ordet socialdemokrati
användes under februarirevolutionen i Frankrike 1848
men först som beteckning på de radikala
småborgerliga republikanerna och anhängarna av den
småborgerliga socialismen. Officiell beteckning på den
politiska socialistiska arbetarrörelsen blev ordet först då
Lassalle bildade Allmänna tyska arbetareförbundet
(dess medlemmar kallade sig socialdemokrater) och
då det tyska socialdemokratiska arbetarpartiet
bildades 1869. Marx och Engels var bestämda
motståndare till namnet och kallade sig i stället kommunister.
Mot slutet av sitt liv försonade sig dock Engels med
namnet under hänvisning till att förhållandena
förändrats under 1800-talets sista decennier.
På den franska revolutionens hundraårsdag
upprättades på en internationell arbetarkongress i Paris
1889 den s. k. Andra internationalen (till skillnad
från den första arbetarinternationalen, som upphört
efter Pariskommunen 1871). Därmed hade
socialde
mokratin fått sin internationella organisation (se
Arbetarrörelsen). De skilda ländernas partier intog en
fullt självständig ställning. Dock har Intemationalens
kongresser inte varit utan betydelse: det har fattats
principbeslut, som visserligen inte varit
organisations-mässigt bindande men dock inverkat på
arbetarrörelsens politiska utveckling. Särskilt har uttalanden och
resolutioner antagits på det socialpolitiska området,
såsom åttatimmarsdagen, begränsad arbetstid för
minderåriga, nattarbetsförbud för kvinnor och barn.
Ursprungligen socialistiskt-revolutionärt program
De socialdemokratiska partierna stod till en början
avgjort på marxismens grundval, även om vissa spår
av lassalleanism dröjde kvar både i
programskrivning och i agitation, och vissa partier, särskilt i de
ang-losachsiska länderna, visade en påfallande likgiltighet
för de teoretiska frågorna. Den socialdemokratiska
rörelsen förklarade sig vara socialistisk, dvs. den upp-
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
