Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Socker — ett energialstrande näringsmedel - De viktigaste producenterna av rör- och betsocker - Sockerbetan - Ett billigt och viktigt näringsmedel - Andra sötmedel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3144 SOCKER
De viktigaste producenterna av rör- och betsocker
Rörsocker 1953
Länder Ton
Cuba ....................................... 5159000
Indien och Pakistan ...................... 4 900 000
Brasilien ................................ 1 844 000
Porto Rico ............................... 1 071 000
Filippinerna ............................. 1 020 000
Hawaii ................................... 994000
Australien ................................. 963 000
Mexico ..................................... 826 000
Förenta staterna ........................... 549 000
Betsocker
Sovjetunionen ............................ 3 000 000
Tyskland ................................. 2 065 000
Förenta staterna .......................... 1621 000
Frankrike ................................ 1 575 000
Polen .................................... i 100 000
Tjeckoslovakien .......................... 75°000
Storbritannien och Nordirland ............ 75° 000
Italien ..................................... 710000
Sverige .................................. 325 000
Sockerbetan
Sockerbetan fordrar för att fullt utbildas en
växt-tid av 5-6 månader och ett medelvarmt klimat. Den
odlas därför inte längre norrut än i Öster- och
Västergötland. Jorden bör helst vara en lätt, kalkhaltig
lera, noga bearbetad och väl gödslad. Vanligen odlas
sockerbetan efter höstsäd eller gödslad träda. Fröet
radsås, plantorna gallras, och jorden hålles fri från
ogräs. För att minska arbetet med gallringen,
sönderdelas ofta fröet till enkornsfrö. Skörden sker
vanligen för hand, men under senare år har betskörden
alltmer mekaniserats. Skördemängden uppgår till 30-50
ton per ha. Vid råsockerbruken tvättas betorna och
skärs sönder till snitsel. Denna urlakas med vatten,
varvid sockret, en del salter, färgämnen samt äggvita
går i lösning. Återstoden, sedan vattnet urpressats,
kallas betmassa och är ett viktigt fodermedel.
Äggvitan, färgämnena och en del andra föroreningar fälls
ut med kalk. Härefter indunstas sockerlösningen i
vakuum, varvid sockret kristalliserar ut i form av
råsocker. Genom centrifugering avskiljes råsocker och
som biprodukt erhålles sirap. Sirapen får sedan
genom utkristallisering under 3-5 veckor ge en ny sats
socker och efter centrifugering erhålles råsocker nr 2.
Den sist erhållna sirapen kallas melass och användes
till foder. Råsockret innehåller fortfarande en del
färgämnen och andra föroreningar och är därför
brunt. Råsockret renas genom tvättning, upplösning i
vatten samt förnyad indunstning och kristallisation,
varvid vitt socker (raf finad) erhålles.
Ett billigt och viktigt näringsmedel
Sockret är vårt billigaste näringsmedel och ett
mycket viktigt sådant. Det tillgodogöres mycket lätt i
kroppen och används som bränsle i muskelmaskinen.
Socker har dock inte alltid varit lika billigt. Det
är först under senare decennier som man genom
förbättrade odlingsmetoder och framställningssätt
lyckats fabricera det till nuvarande låga pris. Dels på
grund av att socker förr var synnerligen dyrt och dels
på grund av att det inte stod att få i större kvantiteter,
ansågs det i forna tider mera som ett njutningsmedel
än som ett näringsmedel. Första gången socker
omtalas i Sverige är 1328, då 4 skålpund användes vid
Birgittas faders, Birger Perssons, begravning. Under
medeltiden var det en stående om än dyrbar ingrediens
i våra stormäns gillen och gästabud och serverades
ur sparsamma strödosor, som det heter i gamla
beskrivningar från dåtida fester. I allmänhet fraktades
sockret längs Rhen från de venetianska raffinaderierna
till Hansastäderna vid Östersjön. Många gånger
till-bytte sig godsägarna socker mot andra varor. Härvid
värderades ett skålpund socker som 56 skålpund smör.
Till sockrets höga pris bidrog även den då utbredda
åsikten, att det var ett mycket viktigt läkemedel. På
1500-talet sjönk sockerpriset betydligt, och på grund
härav steg förbrukningen. Gustav Vasas hov
förbrukade årligen 500 skålpund socker. Ser man på
statistiken över sockerförbrukningen, finner man också hur
den stegrats. Är 1725 konsumerades i Sverige inte
mer än 1 hekto socker per år och invånare. Omkring
100 år senare hade förbrukningen stigit till omkring
1 kg socker per person och år. Är 1870 var
förbrukningen ca 5 kg per person och år, och i slutet av
århundradet hade den stigit till omkring 20 kg per
person och år. För närvarande är förbrukningen av
socker i vårt land ca 54 kg per person och år. Den totala
sockerbetsskörden i Sverige är av samma
storleksordning som landets hela potatisskörd eller inemot 2
milj. ton.
Man har konstaterat att kolhydrathalten hos
livsmedel inverkar på uppkomsten av tandröta (karies).
Det är de vid sockerarternas sönderdelning alstrade
syrorna, framför allt mjölksyran, som angriper
tandemaljen. Det torde inte vara mängden socker utan
hur ofta socker konsumeras som är avgörande.
Andra sötmedel
Förutom de i naturen förekommande sötmedlen
finns även konstgjorda sådana. Av dessa är sackarin
det viktigaste. Det är ett ofarligt ämne men har intet
näringsvärde. Då sackarinet är omkring 550 ggr så
sött som socker, använder man åt gången endast
mindre mängder därav. En kopp te utan grädde, sötad
med sackarin, har intet näringsvärde, sötad med
rörsocker är näringsvärdet däremot inte så obetydligt.
För sockersjuka personer, som inte får använda
socker, är sackarinet givetvis av oskattbart värde.
Eftersom sackarin är svårlösligt i vatten, behandlar man
det ofta med natronlut. Det natriumsalt som erhålles
kallas kristallo’s och är omkring 450 ggr så sött som
rörsocker.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
