Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sovjetunionen — väldet bakom järnridån - Många olika nationaliteter och kulturnivåer. Autonoma områden som tillhör RSFSR
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3156 SOVJETUNIONEN
VÄLDET BAKOM JÄRNRIDÅN
Sovjetunionen (Unionen av socialistiska
sovjetrepubliker = USSR), omfattande nästan, hela
östra Europa och norra delen av Asien, är världens till
arealen största sammanhängande stat. Dess territorium
är större än Förenta staterna och Canada
tillsammans, men Sovjetunionens folkmängd är å andra
sidan vida mindre än det brittiska samväldets.
Befolkningen är splittrad på ca 180 folk och stammar, av
vilka slaverna är de talrikaste (omkring 75 %). Det
dominerande elementet bland dessa är storryssarna,
som utgör omkring 50 % av slaverna; lillryssar eller
ukrainare utgör omkring 20 % och vitryssar
omkring 3 %.
Många olika nationaliteter och kulturnivåer.
Autonoma områden som tillhör RSFSR
Storryssarna befolkar huvudsakligen den största
delstaten, Ryska sovjetrepubliken (RSFSR), men
finns spridda litet varstädes, talrikast i Ukraina.
Vitryssarna dominerar i Vitryssland. De finsk-ugriska
folkstammarna representeras av ett flertal
nationaliteter, kareler på gränsen till Finland, estländare,
syr-jäner i PetjoTaområdet, votjaker och tjeremisser vid
mellersta Volga, alla inom sina egna sovjetrepubliker
eller s. k. autonoma (självstyrande) områden
tillhörande RSFSR. Avkomlingar av centralasiatiska
stäppfolk är de turkiska stammarna, bland vilka tatarerna
är de viktigaste. De återfinns i flera områden, såsom
i Volgaområdet vid Kazan [kasa’njj i Aserbeidja’n
och på Krim samt i bortre Kaukasus. Kazakerna till
stor del ännu levande på nomadstadiet befolkar de
stora, torra stäpptrakterna mellan Volgaoch Altai, den
s. k. kirgisstäppen. Turkmener och uzbeker bebor f. d.
kanaten Bocha’ra och Chiva samt stäpp- och
ökentrakterna öster därom mot kinesiska gränsen. Judarna
uppgick före andra världskriget till omkring 3 milj,
och bodde företrädesvis i västra Ryssland samt i
Ukraina. Ett mindre, autonomt judeområde (omkring
50000 inv.) finns borta i Fjärran österns område;
även detta hör till RSFSR. En autonom republik
utgjorde tidigare även den s. k. Volgatyskarnas
republik (omkring 1 milj, tyskar), befolkad av
avkomlingar av tyska jordbrukskolonister under 1700-talet;
bland den fåtaliga mongolbefolkningen märks
kal-mucker väster om Kaspiska havet, burjäter öster om
BajkaTsjön samt i norra Asien samojeder, tunguser
m. fl.
Kvantitativt mest betydande av de nordasiatiska
folken är de turkiska jakuterna, som bildar en
autonom republik kring floden Lena. Dessa nordasiatiska
folk är huvudsakligen nomader, som står på mycket
låg kulturnivå.
Storlek. Öst till väst, längsta avstånd omkr. 9 000 km; norr till
söder omkr. 4 600 km. Areal: 22,3 milj, km2 (dvs. 15 % av
jordytan). Folkmängd: 193 milj. (1951). Delstater: Se tabellen nedan.
Naturförhållanden. Mer än 1/5 av arealen och 3/4 av
befolkningen tillhör Europa och resten Asien. Största delen av
europeiska Ryssland utgörs av ryska taffellandet eller ryska
plattan, som i de av stenkolsformation och morän uppbyggda
Val-dajhöjderna når 322 m ö. h. Öster om taffeln ligger Ural bergen
(högsta toppen 1 885 m ö. h.) med en längd av över 3 000 km.
Krimhalvön begränsas i söder av de 1 545 m höga Jailabergen,
en fortsättning av Kaukasus’ berg (högsta toppen Elbrus 5 633
m ö. h.). Mellan Uralbergen och floden Jenisej i Asien utbreder
sig den omkr. 1 500 km breda sibiriska slätten med svag
lutning mot norr. Statsgränsen i sydöstra Asien följer i stor
utsträckning obebodda stäpp- och ökenområden, gränsen mot
kinesiska republiken och Mongoliet går längs de stora
bergländer som i norr begränsar Centralasien. Längst i öster
utgör floden Amur gräns mot Mansjuriet. I Centralasien höjer
sig Altaibergen till 4 620 m. ö. h., längre mot nordöst
Bajkal-bergen, som inramar Bajkalsjöns gravsänka, jordens djupaste
insjö (1 741 m djup). (Se även Europa och Asien med
färgkartor).
Produkter. Vete, råg, korn, havre, majs, potatis, sockerbetor;
vin; bomull, lin, hampa, ull; hudar, skinn; mejeriprodukter;
stenkol, petroleum; gummi; järn, stål, aluminium, koppar, guld,
platina, mangan; timmer, massa, papper, maskiner, bilar,
krigsmateriel, fartyg, verkstadsprodukter och en mängd
industrivaror av skilda slag. Sovjetunionen bildar en i det närmaste
självförsörjande och sluten ekonomisk enhet.
Arealfördelning och kreatursstock. Av Sovjetunionens areal
intog 1938 skog 44,8%, betesmark 11,4%, åker 9,9%, äng
2,1%, annan mark och vatten 31,8%. Den brukade åkern
uppgavs 1950 till 158 milj. ha. Kreatursstocken var 1951: 14,7
milj, hästar, 58,8 milj, kreatur, 107,5 milj, får och getter, 26,7
milj. svin.
Städer. Moskva (huvudstad, 4,1 milj. inv. 1939), Leningrad (3,2
milj, inv.), Kiev, Charkov, Baku, Gorki och Ödessa, Tasjkent,
Tiflis, Rostov vid Don, Dnjepropetrovsk (över 500 000 inv.), 27
andra städer över 200 000 inv. och 43 med över 100 000 inv.
Kartor. I färg vid art. Europa och Asien.
Sovjetunionens delstater (inom parentes huvudstäder)
Areal i km2 okt. 1947 Folkmängd 17 jan. 1939
RSFSR (Moskva) 16 922 OOO 109 279 OOO1
Ukrainska SSR (Kiev) . . 576 6OO 38 500 OOO2
Vitryska SSR (Minsk) 207 6OO 10 400 OOO3
Aserbeidjanska SSR (Baku) 85 7OO 3210 OOO
Georgiska SSR (Tiflis) . . 76 200 3 542 OOO
Armeniska SSR (Eri van) 29 8OO i 282 OOO
Turkmenska SSR
(Asjcha-bad) 484 8OO I 254 OOO
Uzbekiska SSR (Tasjkent) 407 5OO 6 282 000
TadjikiskaSSR (Stalinabad) 142 6OO I 485 OOO
Kazakska SSR (Alma-Ata) 2 753 8OO 6 146 000
Kirgisiska SSR (Frunze) . . 196 9OO I 459 000
Karelsk-Finska SSR
(Petro-zavodsk) 178 5OO 606 OOO4
Moldaviska SSR (Kisjinev) 33 800 2 700 OOO4
Estniska SSR (Tallinn) . . 45 100 I I2O OOO3
Lettiska SSR (Riga) .... 64 500 I 950 OOO3
Litauiska SSR (Vilnius) . . 65 200 2 879 OOO3
22270600 192O95OOO
1 1940 och 1945 inkorporerade områden ej
inräknade.
2 Uppskattning 1940, Bessarabien och
Transkarpa-tien ej inräknade.
3 Uppskattning 1940.
4 » I941-
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
