Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sovjetunionen — väldet bakom järnridån - Sibiriens kolonisation började i stor skala på 1900-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
____________________________________________________________________ SOVJETUNIONEN 3165
1930-talet betydde en märklig ekonomisk expansion i Sovjetunionen. Ett viktigt led i detta arbete var åstadkommandet av
direkta sjöförbindelser norr om Sibirien mellan de europeiska områdena och besittningarna i Fjärran östern, och en rad
vetenskapliga expeditioner utsändes till ishavskusten. Bilden överst visar en förstamajdemonstration i lägret vid Tixiebukten på 750
n. br. med slädhundarna som enda åskådare. — Bilderna i mitten illustrerar maskindriftens roll i jordbruket numera, t. v.
vetetröskning på en kollektivfarm, t. h. skördemaskin på ett bovetefält. — Nederst. Men i den sibiriska »taigan» löper livet dock
fortfarande i gamla hjulspår på de flesta håll, som t. ex. i detta primitiva renskötarläger.
bergverksdistrikten. Av stor både ekonomisk och
strategisk betydelse är den redan omnämnda
turkestan-sibiriska järnvägen (Turk-Sib), fullbordad 1930,
vilken förbinder gränsområdet mot Kinesiska
Ostturke-stan med Västsibiriens veteområde och industricentra
(KuzneTsk).
Sibiriens industriella utveckling har under de
senaste årtiondena och i all synnerhet i samband med
det andra världskriget gått oerhört framåt, och dess
stora rikedomar av kol, järn, olja och guld har fått
allt större betydelse. Kuznetskbäckenets kolförråd har
av ryssarna uppskattats till den fantastiska siffran
400 000 milj, ton och koppartillgångarna i Sibirien till
100 milj. ton. Utom de förut omnämnda industrierna
i Ural och Västsibirien må nämnas jäm- och
stålindustrin i Fjärran östern vid Khabaro’vsk och
Komso-modsk nära Stilla havet, järngruvorna vid Lena och
Amur samt guldvaskningen vid Lena.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
