Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spanien — där Afrika och Europa möts - Medelhavskusten, Kataloniens rika kustland - Aragonien och Pyrenéerna - Nordkusten, Baskiska provinserna, Asturien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3176 SPANIEN
Tjurfäktningen — en grym,
fascinerande lek med livet som
insats — är för spanjoren vad
fotbollen är för en stor del av
Europas övriga folk. På bilden
ses Spaniens mest berömde
tjurfäktare i modern tid,
Ma-nolete.
dess invånare, katala’nerna, är av ett annat
skap-lynne än de övriga spanjorerna, de talar ett annat
språk och är mer energiska, arbetsamma, livliga och
rörliga. De har alltsedan tidig medeltid gjort sitt land
till den ekonomiskt bäst utvecklade delen av halvön.
Här blomstrar sedan gammalt textilindustri och
järnframställning, läder- och pappersfabriker, tvål- och
fettindustri, särskilt sedan de många bergsflodernas
vattenkraft börjat utnyttjas. Barcelona är Spaniens
förnämsta industristad och tävlar med Madrid i
folkmängd. Landsdelen är den tätast befolkade i Spanien
och den mest välmående.
Aragonien och Pyrenéerna
Mot nordöst begränsas det spanska inlandet av de
iberiska randbergen, som flerstädes når över 2 300
m ö. h. Innanför Valencias och Kataloniens kustslätter
utbreder sig här kring Ebro ett flodbäcken, som har
stora likheter med mesetan, ehuru dess höjd är lägre.
Samma heta somrar och kalla vintrar, samma
regnfattigdom, samma stäppartade växtlighet. Zaragoz’a
har i jan. 5°,5, i juli 24°,7 samt endast 295 mm
nederbörd. Stora områden är stäpp, för övrigt intas ej
obetydliga arealer av oliv- och vinodlingar, och där
bevattningen från Ebro och den av Karl V byggda
Kej-sarkanalen kan utnyttjas, är landet fruktbart.
Nordöst om floden Ebro sänder Pyrenéerna sina
ut-löpare ned mot slätten. Skogarna är uthuggna, och
nederbörden faller ojämnt och verkar ofta förödande på
odlingen. Landet är fattigt, och får, getter och
nötboskap är den förnämsta inkomstkällan för de fattiga
herdar som utgör massan av dess invånare. Endast i
nordväst, där nederbörden är rikligare, har höjderna
mera skog, och dalarna, särskilt kring övre Ebro, intas
av spannmåls- och vinfält (La Rioja [riåcUa]).
Nordkusten, Baskiska provinserna, Asturien
Mot väster fortsätts Pyrenéerna av Kanta’briska
bergen. Till sin geologiska byggnad tillhör dessa
-utom längst i öster i de baskiska bergen, som mer
liknar Pyrenéerna - den spanska mesetan, vars
upp-lyftade nordrand de bildar. De består i väster mest av
gnejs och granit, österut överväger de paleozoiska
skiffrarna, som i Asturien innehåller mäktiga
sten-kolslager och i de baskiska bergen järn-, bly- och
zinkmalm. Ovie’do och Bilba’o har därför blivit
huvudorterna för Spaniens tunga industri, baserad på järn
och kol, av vilka järnmalmen utförs i stor skala till
England och Tyskland. Högsta kammarna utgörs av
de mellan Santande’r och Gijon belägna Penas de
Europa (2 678 m), där istidens glaciärer en gång
nådde ända ned till 650 m ö. h. Även i nutiden är
nederbörden stor på lovartsidan av bergen. Santia’go
di ComposteLa i Galicien har 1 652 mm om året, en
januaritemperatur av 7°,3 och endast i8°,9 i juli.
Kustlandets klimat och växtvärld är västeuropeiska
och helt olika det övriga Spaniens. Landet har
väl-bevattnade gröna ängar, sommargröna skogar av bok,
ek och äkta kastanj, trädgårdar med våra
fruktslag, valnötsträd, majs- och havrefält och rikligt med
nötboskap. Och i dessa trakter spelar fisket och
sjöfarten av gammalt en viktig roll.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
