Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spannmål och spannmålsodling — sädesslagen och deras odling - Spannmålsodlingen i Sverige - Brödspannmål - Kinesernas ris är hälsosammare än vårt - Gryn och gröt - Alkoholhaltiga drycker av spannmål - Kreatursfoder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3182 SPANNMÅL
Spannmålsslag Medelskörd kg per ha [-Skördeök-ning-] {+Skördeök- ning+} i % från 1881—90 till [-Totalskörd-] {+Total- skörd+} år 1953 1 000 ton
1881 1931 —40 1942 —51 1953 1931 —40 1953
Höstvete... I 400 2 345 2 140 2 780 68 100 529
Vårvete . . . I 425 1 820 i 630 2 330 28 64 467
Höstråg . . . I SNÖ i 890 1 810 2 280 36 65 305
Vårråg .... I 185 1 340 1 120 i 370 13 16 —
Korn I 485 2015 2 020 2 480 38 67 470
Havre I 315 i 795 i 5°° i 94° 37 48 983
Blandsäd .. i 475 2 130 1 870 2370 44 61 738
digt korn odlas huvudsakligen i södra Sverige samt
i mellersta Sveriges slättbygder. Spannmålsodlingen
upptar omkr. 40 % av Sveriges åkerareal. Havre
upptar den största arealen av alla sädesslagen 13,5 % av
åkerarealen.
Brödspannmål
Brödet (jfr d. o.) spelar en mycket betydande roll
i folknäringen, särskilt för den vita rasen, men inte
all spannmål lämnar ett mjöl som lämpar sig för
bröd-bakning. Vete och råg är de viktigaste
brödsädesväxterna, men för många av Asiens och Afrikas folk
är hirs och durra av stor betydelse. Trots att
rågmjölet är billigare än vetemjölet och i näringsvärde
jämställt med detta, övergår man även i det
rågodlande Europa alltmer till bröd, bakat av vetemjöl,
vilket bl. a. ger ett vitare bröd än rågmjölet. Följden har
blivit, att veteodlingen inte minst i Sverige, som ovan
nämnts, i hög grad ökats samtidigt som rågodlingen
minskats. Vetesorterna visar stora skiljaktigheter i
fråga om bakningsduglighet. Vid den svenska
växtförädlingen lade man till en början mera vikt vid
ökning av avkastningen än vid höjning av kvaliteten. De
förädlade svenska vetesorternas i regel dåliga
bakningsduglighet upphjälpte man i stället genom
inblandning av importerat vete, t. ex. Manitobavete från
Canada, som på grund av sin höga halt av gluten
(äggviteämne) har mycket god bakningsförmåga. Sedan
Sverige blivit självförsörjande beträffande brödsäd,
var det av stor vikt, att spannmålens kvalitet höjdes.
Tack vare sina framstående kvalitetsegenskaper har
det svenska vårvetet helt kunnat ersätta de utländska
veten, som tidigare importerades. - Korn odlades en
gång i tiden allmänt av de europeiska folken, särskilt
i Nordeuropa, som föda åt människor. I Sverige
spelar det i större delen av Norrland fortfarande en
viktig roll i detta hänseende. Korn- och majsmjöl
lämpar sig inte för bakning av jäst bröd. Det i Norrland
och Dalarna vanliga, av kornmjöl bakade s. k.
tunnbrödet är inte jäst. De spanska tortillas är ett slags
kakor, som man bakar av majsmjöl. I Mexico och
mångenstädes i Sydamerika utgör de en viktig
beståndsdel i den fattiga befolkningens föda.
Kinesernas ris är hälsosammare än vårt
Bortsett från det i någon utsträckning odlade s. k.
klibbriset (Oryza glutino’sa), varav japanerna efter
att först ha kokt det bereder ett slags bröd, lämpar
sig inte ris eller rismjöl till brödbakning. En skål
kokt ris är för kinesen vad brödet är för oss. Vi
använder riset skalat, men vid skalningen följer bl. a.
B2-vitaminema med riskliet. Brist på dessa vitaminer
förorsakar en sjukdom, som kallas beri-beri. När man
började införa skalat och polerat ris i provianten vid
den japanska flottan, dog årligen nära hälften av
manskapet i denna sjukdom. Det oskalade riset är sålunda
hälsosammare än vårt.
Gryn och gröt
Gryn framställs av de flesta spannmålsslagen i
särskilda grynkvarnar och används till gröt, puddingar
m. m. Hos oss förekommer huvudsakligen gryn av
vete, korn, havre och majs. De italienska och
rumänska böndernas viktigaste kost är en gröt av
majsmjöl eller grovmalda majskorn, Italiens polenta och
Rumäniens manaliga. Majsen har rätt stor betydelse
som födoämne, särskilt i Sydeuropa samt Central- och
Sydamerika. De afrikanska folken har också alltmera
börjat använda majs i stället för hirs, men i det stora
nordamerikanska majsodlingsdistriktet är det endast
de fattigaste daglönarna, ofta negrer, som äter
majsgröt. I USA började man först tillverka de nu även
hos oss så uppskattade majsflingorna (corn flakes).
Alkoholhaltiga drycker av spannmål
Nästan överallt på jorden bereds alkoholhaltiga
drycker av spannmål. Vårt sädesbrännvin har dock
till större delen ersatts med brännvin framställt av
potatis eller cellulosa. Korn eller majs är
råmaterialet för tillverkning av whisky och ris (eller palmsaft)
för arrak. Saké är en vinliknande dryck, som
japanerna bereder av ris, och kaffrerna får sin speciella
rusdryck, tialva, av durra. Chicha de maiz är en av
majs beredd ölliknande dryck, som förekommer i det
tropiska Amerika. Malt och maltdrycker framställs av
det tvåradiga kornet. Det bästa maltkornet odlas hos
oss i Skåne, på Öland och på Gotland.
Kreatursfoder
Ehuru alla spannmålsslagen givetvis kan användas
till kreatursfoder, är det blott havre, majs och korn
som har större betydelse i detta hänseende.
Visserligen ger havren människorna de till gröt så
förträffliga havregrynen, men sin största betydelse har den
dock som fodermedel, särskilt till hästar. Enligt ett
engelskt ordspråk är havren människoföda i
Skottland men hästfoder i England. »Så är också England
berömt för sina hästar men Skottland för sina
människor», genmäler skottarna. Majs och korn är särskilt
kända som utmärkta svinfoder. I USA är
svinuppföd
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
