Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sprängämnen — i krig och fred - Nitrosprängämnen - Sprängstrålar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SPRÄNGÄMNEN 3205
Eld i berget! Sand, grus, småsten och urberg kastas med våldsam kraft i luften, träd viker sig och rivs upp med rötterna;
sprängskottet går och förändrar på en sekund naturen där människans vägar och hus snart skall ge landskapet ny karaktär.
erhålls genom att man behandlar karbolsyra (fenol) i
värme med stark salpetersyra och koncentrerad
svavelsyra. Härvid binds endast NO2-gruppen i
salpetersyran vid fenolmolekylen (som syns av formeln).
Pikrinsyra är en nitroförening och har även fått
namnet trinitrojenol. Med vissa metaller bildar pikrinsyra
mycket explosiva salter. s. k. pikrat. — Ett annat
viktigt nitrosprängämne är trotyl eller trinitrotoluen
(»TNT»), som erhålls genom ni trering av den vid
gasverken erhållna toluenen. Dess formel är C6H2(NO2)3
CH3. Andra nitrosprängämnen är tetryl och hexyl,
som erhålls genom nitrering av metylanilin resp,
di-fenylamin. Nitrosprängämnena är mycket stötsäkra
sprängämnen, som man praktiskt taget riskfritt kan
handskas med.
De brinner utan att explodera och kan smältas och
gjutas ungefär som svavel. Explosion kan inte inledas
på annat sätt än genom initiering medelst exempelvis
en knallhatt. Ämnena i fråga används framför allt till
fyllning av granater, minor, torpeder och
sprängsta-var. Till säkerhetssprängämnena hör även »nitrolit»,
i vilket ammoniumnitrat utgör huvudbeståndsdelen.
Under senare år har s. k. klorat- och
perklorat-sprängämnen (t. ex. carbonit) kommit till livlig
an
vändning, framför allt som civilsprängämne. Särskilt
lämpliga är dessa ämnen för röjningsarbeten, såsom
bortsprängning av stubbar och stenar. De består av
en blandning av brännbara ämnen, t. ex. trämjöl,
jämte klorat eller perklorat som syreavgivande
substans.
Sprängstrålar
Effektiviteten hos en sprängladdning beror inte
endast på sprängämnets natur utan även på hur
laddningen anbringas. Ett krigstekniskt framsteg av stor
betydelse, som syns ha fått stor användning vid de
härstridsvapen vilka går under beteckningen
»ba-zooka», »pansarnäve» osv., grundar sig på principen
för »riktad sprängning». Sprängladdningen görs
härvid sfäriskt urholkad i främre änden, varigenom en
koncentriskt riktad sprängstråle (Monroe-stråle)
erhålls. En så beskaffad laddning på 5 kg trotyl uppges
vara tillräcklig att bryta igenom 30 cm stål eller 60
cm betong.
Sprängämnestillverkning, handel med och
transport av explosiva varor regleras noga genom kungl.
förordningar. - Beträffande principen för
atombomben och atomsprängning etc. se Atomerna.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
