Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Statens finanser — hur sköts skattepengarna? - Budgetens balansering - Till vilka ändamål går statsutgifterna? - Stegrade utgifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3222 STATENS FINANSER _____________________________
- som dock inte brukar införas i tilläggsstaten -
visade samtidigt på ett förbättrat inkomstutfall. När
bokslutet uppgjorts, framkom i budgetredovisningen
inkomster på 8 535 milj, kr, innebärande en
merin-komst på 376 milj, kr, medan däremot utgifterna
stannat vid 8 130 milj, kr, vilket belopp med 266 milj, kr
understeg de anslag som beviljats. Det blev alltså ett
överskott på driftbudgeten på 405 milj. kr.
Avvikelserna kan förefalla stora - de utgör dock bara ett par
procent av totalbeloppen - och omkastningen från
under- till överskott blev också särskilt stor detta
budgetår genom att avvikelserna gick åt motsatta håll.
Siffrorna visar emellertid med vilka
osäkerhetsmarginaler man måste räkna vid prognoser av detta slag.
Avvikelserna kan för inkomsterna bero på att
ändrade skattesatser beslutas under året och för
utgifterna på att nya anslag beviljas. Främst är det dock
fråga om oförmåga att blicka in i framtiden.
Beträffande utgifterna kan man konstatera att osäkerheten
i förhandsberäkningarna främst hänför sig till en viss
typ av anslag, nämligen de s. k. reservationsanslagen.
Utmärkande för dessa är, att de inte får överskridas
men att de, om de inte hinner förbrukas under
budgetåret, får »sparas» till följande budgetår. Vid ingången
av budgetåret 1953/54 utgjorde sådana reserverade
medel på driftbudgeten inte mindre än 1 185 milj. kr.
Av de totala utgifterna under samma budgetår
gjordes ungefär %3 från reservationsanslag. Denna
an-slagstyp används företrädesvis för sådana utgifter
som avser anläggningsarbeten eller anskaffningar,
exempelvis vägbyggnader och försvarets
materielanskaff-ningar. Det är svårt att i förväg avgöra hur snabbt
sådana arbeten kan bli färdigställda eller i vilken takt
leveranserna kommer att ske. För mera renodlat
löpande utgifter, t. ex. myndigheternas lönekostnader,
används förslagsanslag. De får under vissa
förutsättningar överskridas men överblivna medel kan inte
sparas. Denna anslagstyp tillämpas för mer än hälften
av budgetens utgifter. Ännu en, mera sparsamt
förekommande typ finns, nämligen s. k. obetecknade
anslag. De får varken överskridas eller reserveras.
Av tabellen framgår inte, att inom ramen för den
totala driftbudgeten förekommer ett par s. k.
specialbudgeter. Numera finns bara en sådan av betydelse,
nämligen automobilskattemedlens specialbudget. På
denna redovisas fordons- och bensinskatterna, vilka
endast får användas för vissa särskilt angivna
utgifter av betydelse för motorfordonstrafiken, i första
hand vägväsendets kostnader.
Till vilka ändamål går statsutgifterna?
Av tabellen framgår ganska väl hur utgifterna
används för olika huvudändamål under budgetåret
1953/54- Om vi begränsar oss till driftbudgetens s. k.
egentliga statsutgifter - utgifterna för kapitalfonderna
avser till stor del för alla grenar gemensamma
kostna
der - ser vi att socialhuvudtiteln var störst, närmast
följd av försvaret. Ganska långt efter följde
ecklesiastik-, kommunikations-, inrikes- och
jordbruksdepartementens huvudtitlar. Alla de övriga tillsammans
kostade bara obetydligt mer än
kommunikationsdepartementet ensamt.
Den största utgiftsposten under
socialdepartementet var folkpensionerna (1953/54 1 27° müj- kr)« De
allmänna barnbidragen tog 520 milj. kr. Av
återstoden gick stora belopp till arbetslöshetsbekämpande
åtgärder, bostadssubventioner och bidrag till
sjukförsäkringen. Av försvarets utgifter avsåg 760 milj, kr
armén, 415 marinen och 560 flygvapnet medan resten
gick till gemensamma ändamål. Under
ecklesiastikdepartementet redovisas utgifter för undervisning och
kulturella ändamål. De kyrkliga utgifterna belastade
statsbudgeten endast i obetydlig grad, ca 7 milj. kr.
Huvudparten, ca 900 milj, kr, gick till
folkskoleväsendet, yrkesskolorna, läroverken och universiteten. Av
kommunikationsdepartementets 662 milj, kr gick 580
till vägväsendet, finansierade av
automobilskatteme-del. Av inrikesdepartementets utgifter, 500 milj, kr,
avsåg drygt 300 hälso- och sjukvård medan resten gick
till länsstyrelser, polisväsen och civilförsvar.
Jord-brukshuvudtiteln dominerades av
jordbrukssubventio-nerna, ca 300 av de 437 miljonerna.
Civildepartementets kostnader hänförde sig nästan uteslutande till
pensionsutbetalningar till statens pensionerade
tjänstemän och arbetare, såväl civila som militära.
Av de egentliga statsutgifterna avser (1953/54)
ungefär % militära och % civila ändamål. De civila
utgifterna består till inte mindre än 34 av bidrag,
understöd och subventioner och av den återstående
tredjedelen går 30 procent till utgifter som
samhällsekonomiskt sett är investeringsutgifter (framför allt
vägbyggnad). Kostnaderna för den egentliga civila
förvaltningsapparaten är inte stort mer än 5 procent av
de sammanlagda statsutgifterna.
Stegrade utgifter
De svenska statsutgifterna har numera nått en
aktningsvärd höjd. Drift- och kapitalbudgetens samlade
utgifter under budgetåret 1954/55 var av
storleksordningen tio miljarder, ett belopp som motsvarar
mellan *4 och V5 av hela nationalinkomsten.
Utgifterna har stegrats snabbt under och efter det andra
världskriget, ännu under mitten av 1930-talet nådde
utgifterna nätt och jämnt en miljard. Till en del
förklaras utgiftsstegringen av pris- och lönestegringar
och s. k. automatiska utgiftsökningar till följd av
befolkningens tillväxt m. m. Väsentligen är det dock
fråga om en verklig expansion av det statliga
verksamhetsområdet och om en snabb standardförbättring på
framför allt det sociala området. Sedan
mellankrigstiden är det de sociala och militära utgifternas snabba
tillväxt som dominerar.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
