Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Statistik — vårt liv i kalla siffror - Undersökning genom stickprov - Statskunskap — vetenskapen om statslivet - Statskunskap på 1600-talet - Ett mångskiftande innehåll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3226 STATSKUNSKAP _________________________________
elsmannen R. A. Fisher (f. 1890), som också är en
av dem, som bidragit mest till den statistiska teoriens
utveckling. I de hittills givna exemplen har det gällt
att söka fastställa, om olika behandlingsmetoder eller
utsäden gav olika resultat i något mätbart avseende.
Ofta är det emellertid fråga om en gradskillnad
snarare än en artskillnad mellan de påverkande
faktorerna. Frågeställningen kan t. ex. vara: Hur förändras
tillfriskningstiden för en viss sjukdom, om man ger
patienterna en större eller mindre dos av ett visst
läkemedel? Hur varierar garnstyrkan med
spinnings-hastigheten i ett visst spinneri? Hur stor är
försäljningen av en viss vara under perioder med olika
priser? Eller kanske flera faktorer påverkar resultatet:
Hur förändras alkoholhalten i blodet med antalet
timmar som gått efter förtäringen av en viss kvantitet
sprit (faktor 1) och kroppsvikten hos
försökspersonerna (faktor 2)? - Ibland vill man också studera,
om det föreligger någon tendens för två olika faktorer
att variera åt samma håll, även om man inte kan säga,
att den ena orsakar förändringar i den andra: I en
läroanstalt med inträdestestningar vill man veta, om
de studerande, som haft höga testpoäng, också fått
goda slutbetyg. För att besvara frågor av samma art
som i dessa exempel kan man använda de
närbesläktade statistiska metoder som går under namn av
regressionsanalys och korrelationsanalys.
De statistiska metoderna är sålunda användbara i
många olika sammanhang, både vid vetenskaplig
forskning och i det praktiska livet. Akademisk undervisning
i statistik bedrivs i Uppsala, Lund, Stockholm och
Göteborg.
VETENSKAPEN OM STATSLIVET
Statskunskap. Statskunskapens innebörd
ligger utsagd i namnet. Det är den vetenskap som har
statslivet i dess olika former till sitt föremål. Den vill
i första hand utröna och bringa kännedom om
staternas styrelse. Genom att staternas styrelse främst
inbegriper de politiska krafternas spel, har
statskunskapen ofta kallats den politiska vetenskapen (av det
grekiska ordet politikos’, som betyder »angående
staten» eller »staden»). Det engelska uttrycket för
statskunskap är political Science [palifikal saj’ans], det
franska Science politique [siang/s pålitik’].
Från statskunskapen skiljer man numera
sociologin, vilken helt kort kan definieras som läran om de
sociala gruppernas organisation, aktivitet och
inbördes beroende. Den moderna statsvetenskapliga
forskningen i Sverige har emellertid i stigande omfattning
kommit att beröra sociologiska problem.
Statskunskapen har därigenom gradvis utvecklats från att ha varit
främst en jfa^lära till att bli en disciplin för allmän
samhällsYåra med tonvikt på de politiska
samhällsproblemen.
Statskunskapen har fått en alltmer framträdande
plats och äger självständiga lärostolar inom den
filosofiska fakulteten vid alla våra universitet och
högskolor. Däremot bedrivs icke ämnet statskunskap i
svensk bemärkelse i Norge och Danmark och
knappast heller på kontinenten. I England och USA
återigen bedrivs statskunskap som forsknings- och
undervisningsämne ungefär efter samma metoder och med
samma mål som i vårt land.
Statskunskap på 1600-talet
I Sverige bedrevs statskunskap länge blott vid
Uppsala universitet. Det var Johan Skytte, vilken genom
sin donation till universitetet 1622 upprättade en pro-
fessur »eloquentiae et politices», dvs. i vältalighet och
politik, som införde ämnet där. Med politik menade
Skytte - såsom han framhöll redan i sitt program
för Gustav II Adolfs uppfostran - den speciella
»re-gentvetenskapen», dvs. »alla de stycken, som i det
världsliga regementet hända och förfalla kunde». Han
tänkte sig undervisningen i politik såsom särskilt
lämpad och behövlig för de unga adelsmän vilka senare
skulle ägna sig åt diplomattjänst. Det skulle ingå i
ämnets uppgifter »att svenska konungars historier
ordentligen och sannfärdligen beskriva och i ljuset
komma låta», ävensom att »hålla med namnkunnige
utländske lärde män god kommunikation om saker,
som därute förelöpa, att de ock här inrikes måge
kunnige varda». Även om de latinska orationerna tidvis
kom att dominera inom professuren och
statskunskapen blev föremål för viss undervisning främst av
professorerna i historia, så blev dock den skytteanska
professuren grunden till den moderna statskunskapen.
Ett mångskiftande innehåll
Till sitt omfång har statskunskapen växlat både
under olika tider och under olika »skolor». I ämnet
ingår nu allmän statslära, en systematisk, delvis
filosofisk sammanfattning, som tangerar den praktiska
filosofins arbetsområde, och författningshistoria, som
givetvis har många beröringspunkter med historia
såsom akademiskt läroämne. Ett huvudområde utgör
författningskunskapen, som delvis sammanfaller med
statsrätten inom juridiken men därutöver i stor
utsträckning sysslar med den skrivna rättens
tillämpning i verkligheten. Förvaltningskunskap utgör också
en del av ämnet. Den allmänna samhällskunskapen
har blivit alltmer omfattande. Däri inbegrips bl. a.
kännedom om partiväsen och intresseorganisationer,
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
