Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Statsråd — rikets mäktiga herrar - Departementschefer och konsulter - Regeringens uppgifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3228 STATSRÅD
Statsrådet, under
ordförandeskap av konungen, församlat
till konselj. På detta stadium är
emellertid beslutet oftast redan
fattat i statsrådsberedningen,
där konungen inte är
närvarande.
Foto Lennart Nilsson
nämligen justitie-, utrikes-, försvars-, social-,
kommunikations-, finans-, ecklesiastik-, jordbruks-,
handels-, inrikes- och civilministrarna. De övriga
ledamöterna i statsrådet kallas konsultativa, vilket
betyder rådgivande, men de fungerar numera också som
ett slags biträdande departementschefer. Enligt
regeringsformen skall minst två av »konsulterna» ha
förvaltat »civil beställning», dvs. innehaft statstjänst som
icke varit militär eller prästerlig. Statsministern kan
antingen och vanligen vara konsultativt statsråd eller
förestå ett departement.
Statsministern och utrikesministern innehar rikets
högsta värdighet och bär liksom riksmarskalken,
chefen för konungens hovstat, titeln excellens.
Regeringens uppgifter
Statsrådet inklusive konungen i betydelsen av
regering (eller Kungl. Maj:t) har till viktigaste uppgifter
eller rättigheter: att utreda och framlägga grundlags-,
lagstiftnings- och budgetförslag till riksdagen; att
tillsammans med riksdagen fatta beslut i grundlags- och
lagfrågor (sedan 1800-talets slut brukar Kungl. Maj:t
dock icke gå mot riksdagens vilja i dylika fall); att
handha utnämningarna av de viktigaste posterna
inom stat och kyrka; att utanordna de anslag som
riksdagen i budgeten beviljat samt föreskriva villkor
och regler härför; att utfärda förordningar; att leda
utrikespolitiken under samverkan med riksdagen
och dess utrikesnämnd; att i vissa fall vara högsta
instans i administrativa besvärsmål samt att bevilja
nåd och amnesti; att fatta beslut om vissa allmänna
avgifter, importregleringar, statsbidrag till skol- och
socialvårdsanläggningar m. m. Vidare har regeringen
rätt att upplösa riksdagens kamrar samt att inkalla
riksdag då session ej pågår. Genom s. k.
fullmakts-lagstiftning har regeringen på sistone fått vidgad
makt i olika frågor, varjämte särskilda
beredskaps-lagar utrustat regeringen med extra befogenheter vid
krig eller kriser på de försvarspolitiska, ekonomiska
och sociala områdena. En fullständig uppräkning
skulle bli alltför lång. Som princip kan sägas, att
regeringen i Sverige företrädesvis har »regerande»
uppgifter, dvs. att leda och sammanhålla såväl
riksdagens som förvaltningens arbete. En i Sverige
utomordentligt viktig uppgift har regeringen i att ta initiativ
till och tillsätta de särskilda sakkunnigutredningar
som fått en synnerligen stor betydelse. Mindre än
utländska regeringar har vår regering förvaltnings-
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
