Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Steklar — en märklig insektsordning - Hur steklarna äter ut varandra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STEKLÅR 3231
övre bilden. Hos den
amerikanska parasitstekeln Pelecinus,
som saknar äggläggningsrör,
är i stället
bakkroppssegmen-ten enormt förlängda. Honan
sticker abdomen i jorden, där
bon lägger sina ägg i larver av
ollonborre. — En parasitstekel
av släktet lchneumon har lagt
sina ägg i en svärmarelarv. Här
håller de ur äggen utvecklade
och nu fullvuxna larverna på
att lämna sin värd för att
förpuppa sig (nedre bilden).
öppna ingången till boet, störtar parasitstekeln fram
och lägger ett ägg på spindeln. Vägstekeln märker
ingenting utan stoppar lugnt in sin spindel i hålan.
Där inne kläcks först parasitstekellarven ut och
börjar äta av spindeln för att därpå äta upp även
väg-stekelns larv, när denna kommer fram ur sitt ägg.
De egentliga parasitsteklarna är emellertid helt
annorlunda. De lägger vanligtvis sina ägg i andra
insekters larver eller också i insekterna själva, t. o. m.
i bladlöss. De flesta parasitsteklar är utomordentligt
små, men några rätt stora arter finns också. De allra
minsta är så små, att de lägger sina ägg i andra
insektsägg. Ett enda litet fjärilsägg kan räcka till för
utvecklingen av flera små parasitsteklar.
Parasitsteklarna är av en mycket stor betydelse i
naturens hushållning. De hjälper till att upprätthålla
jämvikten och hålla skadeinsekterna i schack. Vissa
av dem har människan tagit i sin tjänst. En sådan är
t. ex. Trichogram’ma, som hör till de mycket små
parasitsteklarna, 0,3-0,g mm lång. Den har sålts i
USA för 50 cent per tusen stycken eller 2 000 dollar
för 10 milj. Den hör till våra märkligaste husdjur.
Det finns också skadliga steklar, växtsteklarna,
vilkas larver angriper olika växter, t. ex. tallsteklar,
krusbärssteklar och plommonsteklar. Den sistnämnda
har ibland på en del ställen i södra Sverige förstört
ända till 50-75 % av plommonskörden.
Andra steklar är gallsteklarna vilka lägger sina ägg
i olika växtdelar. De ger upphov till missbildningar
på dessa, t. ex. de s. k. galläpplena på ekens blad,
vilka förorsakas av larverna till stora
galläppelste-keln, eller de mossliknande utväxterna på
nyponbuskarna, förorsakade av larverna till sömntorn- eller
rosengallstekeln.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
