Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stenkol — en betydelsefull värme- och energikälla - Kolet och tekniken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STENKOL 3237
Dessa fyra bilder illustrerar uppkomsten av kol. För miljoner år sedan var stora delar av jorden täckta av myrmarker och
de täta skogarna bestod huvudsakligen av väldiga ormbunkar och gigantisk säv. Vegetationen var ymnig och plantorna
växte mycket fortare än nuförtiden. Inga fåglar, brokiga fjärilar eller pälsdjur förekom, skogarna var befolkade av
jätte-kackerlackor, ofantligt stora trollsländor och olika slags släta, ödleliknande djur. När jätteträden dog sjönk de ner i
sumpmarkerna och i deras ställe växte nya plantor upp. Så bildades lager på lager av begravda träd, vilka ombildades till torv
— första steget i kolbildningen. Myrmarkerna låg ofta inte mer än några decimeter över havsytan och när denna höjdes eller
myrmarkerna sjönk strömmade vattnet in över dem. Växande plantor dränktes, torven begravdes under vatten och
pressades ner av lager av lera och sand. Därigenom förvandlades torven till brunkol. När havsytan drog sig tillbaka växte nya
skogar upp på de gamlas plats. Detta upprepades många gånger: varje kollager i jorden representerar organiska ämnen och
begravda skogar, varje lagrad bergart mellan kolen översvämningsperioder med kvarstannande lager av lera och sand.
Senare uppstod på några håll i världen veckningar i jordskorpan, så att kol- och berglagren sammanpressades. Genom det stora
trycket bildades antracit, en hårdare kolart.
Ur World Book.
som drivmedel för Newcomens och James Watts
ångmaskiner, och när man lärt sig att förvandla stenkol
till koks, som kunde användas för utreducering av
järn ur malm, var grunden lagd för stenkolets
ofantligt stora användning inom järnhanteringen (jfr
Industri). För framställning av lysgas fick kolet också
en grundläggande betydelse. Som en av gasindustrins
pionjärer räknar man Watts vän och medarbetare
William Murdock, som redan 1792 kunde upplysa sitt
hus med gas. Stenkolet möjliggjorde också den
hastiga utveckling av kommunikationerna som följde på
uppfinningen av ångbåten och lokomotivet.
Visserligen har stenkolet i många fall kunnat ersättas med
vattenkraften (»det vita kolet») och oljan, men det
har fortfarande utomordentligt stor betydelse och
mångsidig användning. Den nutida tekniken hade inte
varit möjlig och kan inte upprätthållas utan kolet.
Huvuddelen av jordens koltillgångar finns på norra
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
