Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stenkol — en betydelsefull värme- och energikälla - Kolet och tekniken - Uppskattning av jordens brytvärda mängd stenkol och brunkol intill 1200 m djup
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3238 STENKOL
Gruvarbetaren på övre bilden är iklädd gasmask då han
undersöker syrgastillförseln och förekomsten av explosiva gaser.
Nedre bilden visar bearbetning av ett lågt beläget kollager.
Vanlig hacka används.
halvklotet; i Nordamerika omkring 69 %, i Asien
omkring 17 % och i Europa omkring 11 %. Det främsta
kollandet både i fråga om tillgångar och nutida
produktion är USA, där brytning i någon större skala
började först under 1830-talet. Det appalachiska
fältet, som löper parallellt med kusten från
Pennsylvania i norr till Alabama i söder, torde vara jordens
värdefullaste kolfält. Dess sammanlagda areal
uppges till 182 000 km2 (något större än Götaland och
Svealand tillsammans). Det pennsylvaniska
antracit-fältet upptar endast 1 200 km2. Den övriga delen av
det appalachiska fältet innehåller stenkol - inom de
västra delarna framför allt utmärkta kokskol, vilket
är av största vikt för den amerikanska järnindustrin.
Av de inre fälten är det norra på den stora halvön
mellan Lake Michigan och Lake Huron täckt av
mäk
tiga istidsavlagringar. Det östra fältet i Illinois och
Indiana har stor betydelse på grund av närheten till de
två västliga industricentra, St. Louis och Chicago.
Det västra fältet är kvalitativt sämre och något mindre
gynnsamt beläget i förhållande till avsättningsorterna.
Brunkolsfälten på de nordvästliga prärierna har i
enstaka fall en viss lokal betydelse. Fyndighetema i
Rocky Mountains har fullgoda kolkvaliteter och utgör
reserver för framtiden.
De främsta europeiska kolfälten ligger i
Storbritannien (se karta s. 3236) och i ett bälte längs
gränsen mellan nordtyska slätten och Mellaneuropas
bergiga region med bl. a. fransk-belgiska fälten och
Ruhrområdet. Vidare märks längre söderut
Saar-brückens och i öster Oberschlesiens kolfält.
Utanför den europeiska industriregionen ligger på
Ukrainas stäpper Donets’ kolfält. De främsta
kolproducenterna i Europa är England, Tyskland och Polen.
I Asien är Kina det stora kollandet. Fyndigheterna
är med undantag för det sydligaste Kina, som torde
vara fattigt på kol, fördelade över hela landet. Ett av
de märkligaste kolfälten på jorden är det väldiga
an-tracitfält som med sin huvudsakligaste del faller inom
provinsen Shansis gränser. Dess yta uppskattas till
35 000 km2 (något mindre än Jämtland). Vanligt
stenkol förekommer även. På grund av sitt läge långt inne
i landet lämpar sig fältet inte så bra för kolexport
men väl för inhemsk storindustri, helst som
järnmalm inte heller saknas. Längre söderut tilldrar sig
fälten kring floden Siangkiang, i provinsen Hunan,
största intresset. Till den i jämförelse med Europa
och Nordamerika blygsamma kolproduktionen i Asien
lämnar Japans och Indiens kolfält det största bidraget.
Att Japan, som inträtt bland industrinationerna och
har mycket begränsade egna koltillgångar, traktat
efter Kinas reserver är förståeligt.
Australiens och Afrikas koltillgångar är mycket
små jämförda med de övriga världsdelarnas (se karta
s. 3236). Nästan allt det amerikanska kolet är
koncentrerat till Nordamerika.
Uppskattning av jordens brytvärda mängd stenkol och
brunkol intill 1 200 m djup
Världsdel Miljarder ton
Amerika ................................. 5 106
Asien ................................... 1 280
Europa .................................... 784
Australien och övärlden ................... 170
Afrika ..................................... 58
Hela jorden ............................. 7 398
Stenkolsbrytningen uppgick 1949 för hela världen,
med undantag av Sovjetunionen och Kina, till 1 112
milj, ton, därav i USA 430, i England 218 och i
Tyskland 103 milj. ton. - Storindustriregionerna i Europa
och Amerika är påtagligt lokaliserade till
stenkols-förande områden. - Sveriges stenkolsproduktion
uppgår normalt till 400 000 å 450 000 ton per år. Kolet
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
