Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stockholms slott — Sveriges kungaborg på 1100-talet - Tessin — Hårleman — Rehn - Stockholms stadshus — Stockholms märkligaste nybyggnad - Stockholms tidigare stadshus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STOCKHOLMS STADSHUS 3269
uppskatta. Den pompösa bankettsalen Vita havet
skapades och inreddes i napoleonsk empire på
1840-talet av arkitekten Axel Nyström. Under intryck av
tillfälliga stilriktningar spolierades åtskilligt av de
äldre inredningarna, vilka blott delvis och inte alltid
i helt lycklig form kunde återställas under den stora
restaureringen 1898-1902. Bland sentida svenska
konstnärer, som lämnat bidrag till slottets inre dekor,
må nämnas Julius Kronberg, vars festliga
takmålningar pryder västra trappuppgången.
Så sent som 1834 fick slottets yttre sin definitiva
gestalt, då Lejonbackens ramper fullbordades.
Norrbro stod då färdig sedan 1806, tyvärr inte enligt Tes-
sins planer utan (av hänsyn till valvbågarnas form)
alltför högt anlagd, vilket inte bara medförde, att de
anslutande kajerna måste byggas lutande och
alltför höga utan också att de, till nackdel för
helhetsverkan, inkräktar på slottets imponerande höjd.
Andra svåra missgrepp, som allvarligt skadat miljön, är de
vid slutet av 1800-talet anlagda riksdags- och
riks-banksbyggena på Helgeandsholmen, vilkas
utsmyckning och skala på ett barbariskt sätt söker övertrumfa
slottet, och det smaklösa hovstatshuset vid
Slottsbackens övre del. De har dock inte kunnat hindra, att
slottet alltjämt framstår som landets mest storslagna
och vördnadsbjudande profanbyggnad.
STOCKHOLMS MÄRKLIGASTE NYBYGGNAD
Stockholms stadshus har en lång
förhistoria. I mindre städer i vårt land har de efter hand
tillkomna kommunala myndigheterna i allmänhet
ganska väl kunnat inhysas i de för magistrat och
rådhusrätt uppförda ämbetsbyggnaderna, rådhusen. I vår tid
har emellertid den kommunala organisationens
ansvällning (och ofta städernas tillväxt) på många håll
framtvingat en boskillnad mellan de dömande och de
förvaltande myndigheterna. Behovet av en
kommunal representationslokal har också ofta spelat in.
Under senmedeltiden ägde de stora stadsgillena ofta
lokaler som kunde tas i anspråk för sådana ändamål,
men efter reformationen bortföll denna möjlighet.
Stockholms tidigare stadshus
Tidigast uppträdde stadsmyndigheternas
trångboddhet i Stockholm. Vid mitten av 1600-talet
uppfördes därför stadshus på Norrmalm och Södermalm,
vilka i huvudsak utgjorde lokaler för
kämnärsrät-terna. Södra stadshuset vid Slussen, uppfört efter
ritningar av Nicodemus Tessin d. ä., är bevarat och
inrymmer nu Stockholms stadsmuseum. Frågan om
representationslokaler löstes genom börsbyggnadens
tillkomst 1776. Talrika planer på att ersätta det gamla
Bondeska palatset vid Riddarhustorget, som var
Stockholms rådhus 1732—1915, diskuterades under
1800-talets senare del, alltid med tanke på att i ett nybyggt
Som en främmande fågel
ligger Stockholms stadshus — en
frände till dogepalatset i
Venedig — invid den
skärgårds-nordiska Riddarfjärden.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
