Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Suezkanalen — en pulsåder för världstrafiken - Gamla kanalprojekt - Suezkanalens betydelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SUEZKANALEN 3295
Tanken att genom en kanal
förena Medelhavet med Röda
havet är urgammal, men inte
förrän med vår tids tekniska
resurser har planerna på en
Suezkanal kunnat genomföras
med varaktigt resultat.
Kanalen, som flyter som ett 17 mil
långt band genom öknen från
Port Said i norr till Suez i
söder, är nu en av de
viktigaste vattenvägarna i världen.
EN PULSÅDER FÖR VÄRLDSTRAFIKEN
SUEZKANALEN. Gamla och Nya världens
landmassor delar upp världshavet i tre väldiga bassänger:
Stilla havet, Atlanten och Indiska oceanen. På två håll
når Atlanten nära kontakt med sina grannar i öster
och väster. Likt armar, som sträcker sig mot varandra,
skär sig Medelhavets och Röda havets gravsänkor
djupt in i Gamla världens landmassor mot det smala
Sueznäset, och i väster bildar Panamanäset en
bräcklig fördämning mellan Atlanten och Stilla havet.
Redan tidigt sökte sig helt naturligt en livlig handel
över de båda smala landtungorna, men det var
förbehållet sena tider att med mera fulländad teknik bryta
igenom hindren och möjliggöra en revolutionerande
omläggning av världssjöfartens huvudstråk. I våra
dagar har de båda havskanalerna blivit dominerande
brännpunkter för hela jordens näringsliv, och en
mängd sjöfartsrouter strålar där samman till
kraftiga knippen ute från de stora havsvidderna. Deras
oerhörda ekonomiska betydelse har dragit med sig ett
lika starkt politiskt intresse.
Gamla kanalprojekt
Redan på 500-talet f. Kr. lät farao Neko gräva den
första kanalen från Nilen till Röda havet. Den fick
sedermera förfalla men sattes åter i stånd av
Tra-janus och senare av araberna. Under senare
medeltiden var den alldeles obrukbar, och alla transporter
över näset måste ske landvägen. Genom portugisernas
upptäckt av sjövägen runt Afrika leddes den
europeiska trafiken på Indien in på andra vägar, och det
dröjde till Napoleons egyptiska fälttåg, innan
kanal
planerna åter aktualiserades. Genom en felaktig
avvägning, som ledde till den uppfattningen, att Röda
havet låg nära 10 m högre än Medelhavet, ansågs
projektet omöjligt att realisera, tills man 1841 gjorde en
ny avvägning. Denna gav uppslaget till de planer som
den franske ingenjören och diplomaten Ferdinand
de Lesseps [läsäps’] (1805-94) 1854 framlade för
Egyptens kediv Said pascha. Två år senare beviljades
koncessionen, och kanalen fullbordades 1859-69. I
det bolag som utförde arbetet och vars
koncessions-rättigheter utlöper 17 nov. 1968 låg och ligger alltjämt
aktiemajoriteten på franska händer, medan kedivens
andelar, nära hälften, 1875 inköptes av England.
Suezkanalen är i motsats till Panamåkanalen (se
d. o.) en nivåkanal, som dragits fram dels och till
större delen genom sjösänkor, dels genom den 16 m
höga vattendelaren mellan haven. Den har en längd av
168 km, medan näset är 113 km brett. Djupet,
ursprungligen 8 m, är nu n-12 m, bredden i
vattenytan uppgår till 95-160 m och vid bottnen till
45-100 m. Största djupgående för fartyg är begränsat till
9,75 m. Genomfarten tar 14-20 timmar. 1951
passerades den av 11 694 fartyg om tillsammans 88,4 milj,
nettoton, därav ca en tredjedel brittiska.
Suezkanalens betydelse
Suezkanalens tillkomst betydde en oerhörd
förkortning av de viktiga handelsvägarna till Indien och
Östasien. Restiden till sjöss från London till Bombay
minskade med inte mindre än 21 dagar, och för
medelhavshamnarna var vinsten ännu större, t. ex. för
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
