Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Suezkanalen — en pulsåder för världstrafiken - Suezkanalens betydelse - Sundsvall — cellulosans huvudstad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3296 SUNDSVALL
Trieste-Bombay 37 dagar. Det är därför ganska
självklart, att kanalen blev av särskilt stor betydelse för
Englands indiska välde och att Englands politik i östra
Medelhavet alltsedan kanalens tillkomst bestämdes av
hänsyn till kravet på fri och säker passage för
brittiska fartyg genom den nya mellanhavsleden.
Kanalens ekonomiska och politiska roll har
emel
lertid inte heller minskat, sedan stora delar av de
brittiska besittningarna i Asien uppnått nationell
självständighet och därför försvarar England fortfarande
segt sin militära kontroll över kanaltrakten. Genom
den tilltagande arabiska nationalismen och
statsomvälvningen i Egypten 1952 har Englands ställning vid
Suezkanalen blivit alltmer problematisk.
CELLULOSANS HUVUDSTAD
SuNDSVALL. Att Sundsvalls- eller Alnöbukten,
som från Indalsälvens mynning sträcker sig till
Ljungans mynning tre mil längre söderut, är Sveriges
främsta trävaru- och cellulosacentrum,
sammanhänger bl. a. med att de nämnda älvarna till
Sundsvalls-bukten sammanför timret från större delen av
Jämtlands län och Medelpad. Men även om träet och
cellulosan betytt ofantligt mycket för Sundsvalls senare
utveckling, går stadens historia i själva verket
betydligt längre tillbaka. Redan under förhistorisk tid var
denna trakt i viss mån ett centrum för Norrland, och
under folkvandringstiden sålde köpmän i
sundsvalls-bygden pälsvaror till mälartrakterna f. v. b. till
kontinenten. Längs Ljungan gick en gammal handelsväg
till Norge, och vid Selångersjön låg under medeltiden
Medelpads förnämsta hamn, S:t Olofs hamn. Gustav
II Adolf gav 1621 orten stadsprivilegier, och omkring
1650 flyttades staden till sin nuvarande plats. Med
1700-talets inbrott började Sundsvall göra sig
gällande som stor träexportort. Ännu på 1860-talet var
samhället dock bara en liten småstad med idylliska
trädgårdar, trähus och omkr. 5 000 inv., men redan
följande årtionde hade folkmängden ökat med några
tusen, och i stadens omgivningar hade
sågverksindustrin utvecklats starkt. Med 1900-talet tog cellulosan
herraväldet, och sågarna började läggas ned. Därmed
inleddes också den storindustriella epok som bl. a.
medfört, att den ungefär tre mil långa och en halv
mil breda kustremsan utmed Sundsvallsbukten
numera rymmer mer än 50 000 av Medelpads omkring
110000 inv., därav i Sundsvall 26561 inv. (1953).
Men även om Sundsvall alltså är centrum i ett
betydande industridistrikt, är det dock självt ingen
egentlig industristad. Dess förnämsta byggnader är typiskt
nog bankpalatsen och hotell Knaust,
»trävarupatro-nernas» traditionella mötesplats i forna dagar, samt
stads- och riksbankshusen. Vill man få en överblick
över staden, bör man bestiga det 140 m höga Norra
Stadsberget, som dessutom bjuder på en enastående
intressant och vacker utsikt över ett tätt befolkat
och industrialiserat norrländskt kustområde samt
stadens moderna hamn. Medelpads fornhem ger därjämte
en liten inblick i landskapets kulturella
utvecklingshistoria. Efter den stora eldsvådan 25 juni 1888, då
största delen av staden brann ner, fick de centrala
delarna av staden, den s. k. Stenstaden, ett
storstads-mässigt utseende med de flesta offentliga
byggnaderna och affärshusen kring Stortorget och parken
Vängåvan. Stenstadens västra gräns är den stora
Skolpar-ken kring kyrkan och flera skolbyggnader.
Sundsvall, Medelpads enda stad,
kommersiellt och finansiellt
centrum för Sveriges största
och tätast bebyggda
träindustridistrikt, är självt ingen
industristad i egentlig mening.
Det är inte fabriker utan
byggnader som bankpalatsen och
»träpatronernas» hotell Knaust
som satt sin prägel på
stadsbilden. Här ser vi utsikten över
centrum med Storgatan till
höger.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
