Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sveriges historia — vårt lands öden genom tiderna - Stormaktsväldets fall - Hattar och mössor - En nydaningens tid ekonomiskt och socialt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3370 SVERIGES HISTORIA ______________________________
Sveriges mark, var provinserna på andra sidan
Östersjön i fiendehänder, och Sverige stod ensamt i kamp
mot fem fiender: Danmark, Polen, Ryssland,
Preussen och England-Hannover.
Karl XII och hans främste rådgivare Görtz gjorde
stora ansträngningar för att Sverige skulle kunna
uppnå någorlunda tillfredsställande fredsvillkor, men
genom skottet i Fredrikshald 30 nov. 1718
omintetgjordes dessa möjligheter. Krigströttheten tog ut sin
rätt hos det svenska folket, och man gav upp striden.
Missgrepp, felkalkyler och intriger gjorde också, att
uppgörelsen blev ogynnsammare än som varit
nödvändigt. Genom fredsslutet (1719-21) förlorade
Sverige det mesta av sina tyska besittningar samt de
baltiska provinserna. Största delen av Finland samt
en liten del av Pommern med ön Rügen stannade
däremot i svensk ägo. Stormaktsväldet var en saga blott
och Sverige åter en andrarangsmakt, som under det
följande århundradet mer än en gång blev en lekboll
i de större staternas maktspel.
Hattar och mössor
Kung Karl vi nyss begravt, Kung Fredrik nu vi kröna.
Så har vårt svenska ur nu gått från XII till I
hette det i ett epigram från tiden efter Karl XII:s död.
Närmast ligger väl häri en missaktning för den nye
konungen, Fredrik I, men versen kan även sägas
uttrycka den väldiga förändring som statsskicket
undergick efter Karl XII:s död. Enväldet försvann och
avlöstes av ett konstitutionellt styrelsesätt under
riksdagens ledning. Frihetstidens kungar Fredrik I och
Adolf Fredrik var skenregenter utan verklig makt;
det gick slutligen så långt, att rådet kunde använda
en namnstämpel, om kungen vägrade att sätta sitt
namn under ett beslut. Rådet upplevde visserligen en
kortvarig renässans under Arvid Horns (se d. 0.)
ledning, men efter hans fall 1738 förvandlades det till
en samling förtroendemän för det i riksdagen
dominerande partiet. Riksdagsväldet var genomfört - man
brukar också tala om »frihetstidens parlamentarism».
»Parti är fria staters liv», yttrade en poet i en
lovsång över frihetstidens statsskick. Under denna tid
framträdde också de första organiserade partierna i
vårt land. Hattpartiet kom till makten vid Horns fall
och behöll den, trots flera hotande kriser, till 1766.
Det bildades och segrade främst på programmet
revansch mot Ryssland och intimt förbund med
Frankrike. Partiets försök att vinna sitt mål genom ett krig
med Ryssland blev emellertid ett dundrande fiasko
(1743). Hattarnas utrikespolitik blev sedan i
allmänhet försiktigare, de ivrade för ett starkt försvar och
anlade bl. a. Sveaborg, och de förde en energisk
ekonomisk politik i merkantilismens anda. Mösspartiet
framträdde från början som opposition mot
hattarnas äventyrliga krigspolitik och anslöt sig intimt till
Ryssland. Mössorna dominerade under frihetstidens
sista årtionde; de behöll hela tiden sin ryssvänlighet
samt ivrade för en mer restriktiv närings- och
finanspolitik. Båda partierna slog dock vakt kring det
rådande statsskicket. Men vid sidan av storslagna
reformer på skilda områden och ett betydelsefullt
kulturellt och ekonomiskt uppsving frodades många
oarter i partiväldets skugga. Korruption,
hemlighetsmakeri och partiskhet i domar och ämbetsutnämningar
fick också en särskilt vederstygglig karaktär eftersom
de nu utövades i det självstyrande folkets namn och
av dess egna representanter. Det för alla synliga
politiska intrigspelet undergrävde därför efter hand
vördnaden för det rådande systemet.
Detta förändrade tänkesätt blev en viktig
förutsättning för Gustav HI:s (se d.o.) revolution 1772.
»Gustavs skål den bästa är av alla skålar», sjöng Bellman
efter statsvälvningen, och han gav säkert uttryck åt
den övervägande folkmeningen. Gustav sade sig
ingalunda vilja komma friheten till livs, endast avskaffa
»det aristokratiska mångväldet» och självsvåldet och
i deras ställe upprätta »en ordentlig och stadgad
regering» i enlighet med gamla svenska ideal. Men i själva
verket svängde pendeln nu kraftigt över till
kungamaktens förmån. Gustav Hl regerade i praktiken
nästan enväldigt, och än mer stärktes hans makt genom
den nya revolution han företog 1789, då han krossade
adeln, som komprometterat sig genom Anjalamyteriet
under ryska kriget. Enväldet bestod sedan till
Gustav IV Adolfs avsättning 1809. Liksom det karolinska
enväldet utmynnade också det gustavianska i ett stort
krig och en nationell katastrof.
En nydaningens tid ekonomiskt och socialt
Bakom 1700-talets politiska strider och brytningar
dolde sig djupgående nydaningar på det ekonomiska
och sociala området. 1700-talet var i Sverige liksom
i andra länder en de ekonomiska experimentens och
nyheternas tid. Man sökte ersätta de yttre förlusterna
genom ökat välstånd innanför de nya gränserna. Jonas
Alströmers ord »Sveriges välstånd om det vill» kan
sättas som motto över tidens ekonomiska strävanden.
Ostindiska kompaniet i Göteborg drev handel och
sjöfart ända bort till Fjärran östern och inhöstade stora
rikedomar. Man ville - nästan som genom vår tids
fyra- och femårsplaner — göra Sverige oberoende av
utlandet genom att tillvarataga alla inhemska
resurser och skapa nya inhemska företag. Staten gav lån och
premier åt industriföretag, man förbjöd i vissa fall
användandet av utländska råvaror, och man skyddade
den inhemska produktionen genom skyddstullar.
Även jordbruket sökte man förbättra, särskilt genom
det s. k. storskiftet och genom brännvinsbränningens
inskränkande. Under mösspartiets tid och under
Gustav III spåras inflytande av modernare ekonomiska
principer (»fysiokratismen»). Man medgav lättnader
i skråväsendet, man gav större frihet åt jordbrukarna
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
