Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Söderblom, Lars Olof Jonathan (Nathan) — en kristenhetens storman och tjänare - En glädjebringare — en helgjuten människa - Levnadsbana och författarskap - En outtröttlig religionsforskare - Nathan Söderbloms livsverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3400 SÖDERBLOM _______________________________________
der kvällsstunden diskuterade värden livsfrågor, läste
dramatik och musicerade.
Levnadsbana och författarskap
Nathan Söderbloms liv blev en vandring mot
höjderna. Men det låg inte för honom att i något arbete
gå stilla fram. Han härstammade från en bondesläkt
i Söderala socken i Hälsingland och föddes i Trönö
komministergård i samma landskap 15 jan. 1866.
Fadern, sedermera kyrkoherden Jonas Söderblom,
tillhörde den norrländska väckelserörelsen i dess stränga
lagiska form. Stundom kände han sig full av ångest
och blev själv en väldig väckelsepredikant med en
outtröttlig arbetsvilja och arbetsförmåga. Denna
storartade energi liksom också förståelse för folklig
fromhet fick Nathan Söderblom i arv efter sin far. Hans
mor tillhörde den energiska danska läkar- och
prästsläkten Blume. Nathan Söderblom gick i skola i
Hudiksvall (student 1883). På ferierna arbetade han vid
prästgårdens lantbruk. 1883-93 studerade han i
Uppsala, under 80-talet sålunda, då kritikens vindar
blåste särskilt starkt mot kristendomen. Av stor
betydelse för honom blev de erfarenheter som han gjorde,
när han 1890 besökte studentmötet i Northfield i
Amerika. Där gjorde han bekantskap med män sådana
som Moody, Sankey och JohnR. Mott. Efter avslutade
akademiska studier blev Söderblom präst och
tjänstgjorde som sådan vid den svenska församlingen i
Paris och som sjömanspräst i Calais och Dunkerque.
Vid det berömda universitetet i Paris disputerade
han 1901 på en avhandling över vissa frågor inom
parsismen, den fornpersiska religionen (Det
tillkommande livet enligt mazdaismen), och promoverades
där till teol. doktor. Samma år utnämndes han till
professor i religionshistoria (eg.: teologisk
encyklo-pedi och teologiska prenotioner) vid Uppsala
universitet. Är 1914 utnämndes han till Sveriges ärkebiskop.
En outtröttlig religionsforskare
Söderblom författade ett ofantligt antal
religions-historiska avhandlingar och uppsatser, som gjorde
honom känd i alla kulturländer. De viktigaste av dessa
skrifter må här nämnas. XU ppenbarelsereligion (1903)
skiljer han mellan kulturreligion (naturreligion) och
profetreligion, mellan oändlighets- och
personlighets-mystik. Det omfångsrika verket Religionsproblemet
inom katolicism och protestantism (1910) behandlar
bl. a. kulturvänliga strömningar inom samtidens
katolska kyrka (»modernismen»). I Gudstrons uppkomst
(1914) sökte han uppspåra de primitiva
föreställningar ur vilka de högre religionsformerna vuxit fram
(mana, »makten»; animism, »andetro», samt
fram-bringarna, ett slags skaparmakter). Luthers
personlighet var ett älskat föremål för hans forskning.
Därom vittnar det med förståelsens värme skrivna
arbetet Humor och melankoli 0. a. Lutherstudier (1919).
Sin berömda resa till Förenta staterna, där han höll
en mängd föredrag och hyllades furstligt, har han
skildrat i arbetet Från Upsala till Rock Island (1924).
Samma år Söderblom dog (1931) höll han en serie
Giffordföreläsningar, som efter hans död utgivits
under titeln Den levande Guden.
Nathan Söderbloms livsverk
Nathan Söderblom har utövat inflytande på tre
betydelsefulla verksamhetsfält: 1) som teolog, 2) som
kyrkoledare, 3) som ekumen.
Med stor lärdom och fin känsla för religionens
väsen även i dess lägre former har Söderblom
genomforskat religionens fält, från den primitiva trons
vildvuxna flora till det mest subtila i österländsk och
västerländsk religiositet. Många av hans resultat torde
ha förblivande värde.
Söderblom spred en inte förut skådad glans över de
offentliga kyrkliga förrättningarna. Efter det trägna
arbetet under vardagarna skulle det vid högtidliga
tillfällen visas, att svenska kyrkan var en levande
makt. Installationer och kyrkoinvigningar tilldrog sig
ett intresse som aldrig förr. De stora tidningarnas
måndagsnummer visade på framstående plats
reportage och bilder av kyrkliga processioner i lysande
skrudar. Somliga människor gladde sig åt det
estetiska skådespelet, andra förargades. Men om en sak var
alla ense: att ärkebiskop Nathan Söderblom på ett så
originellt och fängslande sätt framlade kristendomens
huvudstycken, att man måste lyssna. Det var
personliga ord, som gick till hjärtat. Många av hans tal
kan läsas i skriftserien När stunderna växla och
skrida. Som administratör och stiftschef vann
Söderblom en enastående popularitet.
Det som efter första världskrigets utbrott låg
Söderblom allra närmast om hjärtat var fredssaken och de
ekumeniska strävandena. Albert Engström berättar i
Nathan Söderblom - humoristen, att han och
Söderblom kommit överens om att en torsdag äta ärter och
fläsk tillsammans på Rosenbad. Men Engström fick
vänta förgäves, Söderblom kom inte. Med mild
förebråelse svarade Söderblom, att han den stunden fått
något ännu viktigare för sig: han skulle ju träffa två
ekumener. Och det skälet accepterades. De
ekumeniska strävandena går ut på samarbete mellan de skilda
kyrkosamfunden till »fred och kristlig gemenskap».
Söderblom led svårt av det hat och den förödelse
världskriget medförde, och han kände det som »en
helig, ofrånkomlig plikt» att sätta in alla krafter på
folkförsoningens sak. I detta syfte var det också som han
fick till stånd en allmänkyrklig världskongress i
Stockholm 1925, det »ekumeniska (allmänkyrkliga)
mötet». Alla större kyrkosamfund utom den
romerskkatolska kyrkan var representerade och därjämte ett
flertal mindre. Genom detta möte blev »Stockholm»
för en tid ett samlande lösenord, ett program. De eku-
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
