- Project Runeberg -  Kunskapens bok : Natur och kulturs illustrerade uppslagsverk för hem och skola / Femte upplagan. 7. Sv - Ö (3297-3888) /
3425

(1937-1965) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Telegraf och telefon — tal och skrift per tråd - Modern telegrafi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TELEGRAF och TELEFON 3425

I slutet av 1700-talet uppfanns den optiska telegrafen med stationer enligt figuren t. v. med ungefär 1 mils mellanrum. I
mitten av 1800-talet slogs den optiska telegrafen ut av den elektriska. På bilden t. h. den telefonkatalog som kom ut i
samband med att världens första telefonstation 1878 öppnades i New Haven, Connecticut, USA. Fjorton av abonnenterna finns
alltjämt kvar. (Högra bilden från Telemuseum i Stockholm.)

Modern telegrafi

De telegrafapparater som nu överallt i världen
håller på att ersätta det gamla morsesystemet ser mest
ut som vanliga skrivmaskiner. Man telegraferar med
hjälp av ett tangentbord, och telegrammet tryckes i
typskrift i mottagningsapparaten, antingen på en
remsa, som sedan klistras upp på
telegramblanketten, eller också direkt på en blankett. Telegraf
tecknen överförs medelst impulser med likartad eller
växlande riktning, i kombinationer om fem för varje
tecken. I mottagaren verkar dessa impulser på en
elek-tromagnet, som med hjälp av en roterande axel och
en del hävstänger och inställningslinjaler bringar den
rätta bokstavstypen i tryckläge. Man kan på detta sätt
telegrafera med en hastighet av ca 400 tecken per
min., dvs. fyra gånger så mycket som normal hastighet
vid morsetelegrafering. Man kan också medelst en
skrivmaskinsliknande apparat åstadkomma en på
särskilt sätt perforerad remsa. Remsor från flera dylika
apparater får sedan med stor och jämn hastighet
passera en automatisk sändare, varigenom telegraflinjerna
kan belastas till det yttersta av sin kapacitet.

Vid sändning via dylik remsa över
radioförbindelser kan man inte undgå att ett eller annat tecken
förvanskas genom radiostörningar och därför inte kan
uppfattas i mottagningsänden.
Mottagningsutrust-ningen är därför numera ofta utförd så att den i
dylika fall utsänder en särskild signal, som har
karaktären av repeteringsorder. Denna föranleder
utrustningen i avgångsänden att repetera de senast
översända tecknen.

För telegrafering per tråd krävs inte längre
separata ledningstrådar. Det är numera regel att
telegraftecknen sänds på telefonförbindelser »utanför»
telefonsamtalen.

I svenska televerkets nät togs den sista
morseapparaten ur drift 1948 och huvudparten av all telegrafi
sker nu med fj ärrskrivmaskiner till stor del över det
s. k. telexnätet. Varje telexabonnent har en
fjärrskrivmaskin med särskilt nummer. Förbindelse mellan
två abonnenter erhålles genom att den ene på fj
ärrskrivmaskinens fingerskiva tar den andres nummer.

Även privata fjärrskriftnät finns i Sverige. Här i
landet distribuerar t. ex. Tidningarnas Telegrambyrå

218—412596 VII

Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jun 24 20:29:16 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kunskapens/5-7/0147.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free