Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Telegraf och telefon — tal och skrift per tråd - Kablar för telegraf och telefon - Talmaskiner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3428 TELEGRAF och TELEFON
Interiör av en automatisk
telefonstation enligt
koordinat-väljarsystemet. Detta system
som används på de mindre
stationerna ger en stor fördel
genom sin stora driftsäkerhet
och snabbhet.
med gemensam yttre blymantel. En koaxialkabel
kännetecknas av att varje tub medger 1 oo-tals kanaler
beroende på att tuben kan överföra strömmar upp till
utomordentligt höga svängningstal. Koaxialkabeln
mellan Stockholm och Göteborg har en diameter på
4 cm. Skulle denna kabel ersättas med
blanktråds-linjer krävdes en stolpgata med 80 stolpar i bredd.
Det är ingen överdrift att säga att det är
koaxial-kablarna som möjliggör den mer långväga
fjärrtrafi-kens automatisering. Vid automatisk trafik måste man
nämligen ha ett mycket större antal förbindelser än
vid manuell trafik. Det beror på att man vid
automatisk trafik inte har någon telefonist som genom
senare återuppringning av beställaren kan »kapa
topparna». En annan anledning till att automatisk trafik
kräver flera ledningar är att allmänheten oftare
anlitar telefon, när den slipper vänta.
Till 1956 projekteras för närvarande den första
telefonkabeln under Atlanten. Den går mellan Oban i
Skottland via Newfoundland till Nova Scotia i
Amerika. Kabeln, som medger 36 samtidiga samtal, är en
koaxialkabel och de erforderliga förstärkarna är
inbyggda under kabelmanteln. Antalet förstärkarrör är
ca 300. Då de liksom kabeln i övrigt ligger
oåtkomliga på havsbotten har de beräknats för en livslängd
på minst 20 år. Förstärkarnas strömförsörjning sker
med likström, som inmatas i kabelns ändpunkter.
På grund av de stora avstånden är
matningsspän-ningen i vardera ändpunkten ca 2 000 volt. Kabeln är
kostnadsberäknad till 175 miljoner kronor.
Talmaskiner
I ett modernt telefonnät har man stor användning
för talmaskiner som kan ge upplysningar utan att
man för den skull behöver ha personal i tjänstgöring.
Mest kända här i Sverige är »Fröken Ur» och
»Fröken Väder». Maskinen för tidgivning består av ett
antal roterande glasplattor med påsatta filmskikt på
vilka de olika tidselementen är intalade på
koncentriska cirkelbanor. Genom att på visst regelbundet sätt
kombinera ihop taltext från olika cirkelbanor och
skivor erhålls en mot varje tidangivelse svarande
sammanhängande taltext. Hela maskinen styrs av ett
mycket noggrant pendelur som varje dag kl. 13
kontrolleras mot den internationella tidssignalen från Nauen.
För väderleksangivelser utnyttjar man i Sverige
en nyligen framkommen talmaskin som kallas
tele-fonsvarare. Sitt namn har denna maskin av att den
mest utnyttjas för inkoppling till vanliga
telefonapparater. Härvid »svarar» maskinen när man själv inte
är hemma (eller inte vill svara). Har man en sådan
apparat kan man när som helst på den tala in ett
meddelande t. ex. av arten »Det här är direktör
Erikssons telefonsvarare. Direktör Eriksson träffas efter
klockan 16». Var och en som sedan ringer upp får den
intalade texten automatiskt i sin hörtelefon.
Det finns även möjlighet att kombinera
telefonsvararen med en talregistreringsmaskin.
Talmaskiner har också på olika håll i världen fått
användning för nyhetssändning, sportreferat,
tipsresultat, sagor m. m. I valskungen Strauss’ hemstad
Wien kan man t. o. m. stämma sin fiol per telefon och
talmaskin. Ringer man ett visst telefonnummer så får
man lyssna till en för ändamålet brukbar ton.
Nummerbyrån i Stockholm ger som bekant besked
om telefonnummer till en abonnent som man inte kan
hitta i telefonkatalogen. Ibland är det så många
samtidiga förfrågningar att telefonisterna inte hinner med
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
