Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tennis — den vita sporten - Kampen om Davis Cup - En kvinnlig banbrytare - Pengarna lockar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3436 tennis
Lennart Bergelin, som 1950 gjorde världssensation genom att
slå australierna Sedgman och Bromwich.
Denna turnering har - trots sin gigantiska
omfattning och trots de med matcherna förknippade stora
kostnaderna - blivit en oerhörd succé, och världens
bästa spelare har koncentrerat sig mer på deltagandet
i denna tävlan än på någon annan.
Amerika vann de första åren, men därpå reste de
världsberömda engelska bröderna Doherty (den
tidens främsta spelare) över till USA och hemförde
cu-pen till Europa, där den stannade fyra år i England,
varpå Australien med Wilding och Brookes flera år
blev den dominerande nationen. Efter första
världskriget kom så Amerikas guldålder med Tilden, Bill
Johnston och Vincent Richards, som höll cupen 1920
-26. 1927 lyckades Frankrikes världsberömda
»musketörer», Lacoste, Borotra, Cochet och Brugnon, i
sina försök att återvinna priset till Europa, där det i
sex år stannade i Frankrike för att så i fyra år bli
engelsk egendom genom Perry och Austin. Så kom
Amerika igen och vann 1937-38, varpå Australien segrade
1939. Under världskriget 1940-45 spelades inte om
cupen, varpå USA 1946-49 och Australien 1950-53
varit innehavare av densamma. 1954 återerövrades
den av USA.
Sverige deltog 1925 första gången i tävlingen och
nådde 1926 (Wallenberg-Malmström) semifinalen i
europazonen men förlorade med 0-5 mot Frankrike
i Stockholm. Malmström spelade 5-setsmatcher mot
såväl Borotra (två bollar från svensk seger!) som
Cochet. 1946 vann Sverige överraskande europazonen,
men Bergelin och Torsten Johansson förlorade med
0-5 i interzonfinalen mot amerikanarna
Kramer-Schroeder, som därefter slog pokalförsvararen,
Australien. 1949 nådde Sverige europafinalen men förlorade
mot Tjeckoslovakien. Året därpå möttes Sverige och
Danmark i finalen, Sverige (Bergelin-Johansson)
vann och mötte Australien i interzonfinalen i New
York men besegrades med 2-3. Bergelin slog såväl
Sedgman som Bromwich i singel; dessa vann därpå
»utmaningsfinalen» mot USA med 4-1! 1951
besegrade Sverige åter Danmark i europafinalen och mötte
i Melbourne i Australien (den längsta resa ett svenskt
landslag gjort) USA i interzonfinalen, men Bergelin
och Davidson var inte i form utan besegrades lätt
med 5-0. 1954 nådde Sverige för fjärde gången
interzonfinalen efter 5-0 mot Frankrike i europazonen men
förlorade även nu med 0-5 (Bergelin och Davidson)
mot USA, som därpå hemförde cupen. Australiens
ungdomar, som ryckt in i stället för de 1952 segrande
Sedgman och McGregor, vilka blivit professionella,
visade ej lika hög klass som 1953.
Danmark har genom ungdomarna Kurt Nielsen
och T. Ulrich spelat en stor roll i europeisk tennis,
speciellt inomhus, där Danmark bl. a. är innehavare
av Kings Cup (donerad av Gustaf V efter samma
regler som Davis Cup). Norge och Finland spelar
däremot en obetydlig roll i internationell tennis.
En kvinnlig banbrytare
Redan 1884 började Wimbledon med en kvinnlig
tävlingsklass, och sedan dess har kvinnorna spelat
stor roll i tennis. Deras insatser de första åren var
dock - mätta med manlig måttstock - blygsamma,
och skickligheten var låg. Den stora banbryterskan
för kvinnlig tennis blev Suzanne Lenglen, den
franska flicka som vid 14 års ålder slog igenom och som
under en följd av år dominerade spelet på ett så
överlägset sätt, att allt motstånd var hopplöst.
Nöjd på ära och titlar gick Suzanne Lenglen över
till yrkestennisen 1926. Hon dog 1938 och
efterträddes som tennisdrottning av Helen Wills-Moody och
småningom Alice Marble - kanske Suzannes
»överman» - och följdes sedan av Margaret du Pont
(Os-borne), Louise Brough m. fl. storstjärnor.
Pengarna lockar
Tennisspelet har alltid satt stora pengar i omlopp,
och det vore att brista i sanningsenlighet, om man
försökte fördölja, att de stora tennisstjärnorna, speciellt
efter 1920, kunnat förtjäna väldiga summor på sitt
kunnande, även om de officiellt varit amatörer.
1925 bildades den första officiella kringresande
»tenniscirkusen» med olympiasegraren V. Richards
(USA) som främsta namn. Till denna slöt sig för
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
