Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tennis — den vita sporten - Pengarna lockar - Skrivna och oskrivna lagar - Teologi — vetenskapen om religionen - Nutida teologi är intressant och omväxlande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEOLOGI 3437
en kort tid Suzanne Lenglen. 1931 tillkom världens då
främste spelare, Tilden (USA), som vunnit en rad
Wimbledonsegrar m. m., senare hans landsmän Vines
och Budge samt engelsmannen Perry. Efter det andras
världskriget har många av världens bästa spelare
blivit professionella, bl. a. Kramer, Parker och Riggs
(USA), Gonzales (Mexico), Segura (Equador) samt
de ovannämnda australierna Sedgman och McGregor.
Skrivna och oskrivna lagar
Tennis kallas »den vita sporten» - det är en
oskriven lag, att dess utövare, i varje fall på tävlingar,
skall vara vitklädda. Från denna regel ges intet
undantag, och när shorts lanserades i Wimbledon omkring
1935 av Bunny Austin, betecknades detta mer som en
skandal än en praktisk och nyttig reform.
Tennis är ett konservativt spel. Planmåtten och
reglerna har inte ändrats sedan 1800-talet. Hur man
räknar i tennis framgår av följande två exempel:
Exempel 1
Boll Servare Mottagare Ställning
1 1 15- 0
2 1 I5-L5
3 1 15-30
4 1 30-30
5 1 40-30
6 1 game
Exempel 2
Boll Servare Mottagare Ställning
1 1 0—15
2 1 0-30
3 1 L5-3O
4 1 30-30
5 1 40-30
6 1 40-40
7 1 fördel in
8 1 40-40
9 1 fördel ut
10 1 game
Man skall alltså ha vunnit 2 bollar mer än
motståndaren för att hemföra ett game, den som först vunnit 6
games vinner ett set, dock skall man i spel utan
han-dicap ha 2 games mer för att få setet (ex. 6-4, 9-7).
De engelska termerna i översättning:
Singel eller tvåhandsspel: en mot en.
Dubbel eller fyrhandsspel: två mot två.
Mixed dubbel: en dam och en herre på vardera sidan.
Deuce: 40—40.
Serve: »servera»; bollen sätts i spel.
Drive: en lång, hård boll, mestadels slagen efter
studsen.
Volley: en boll tagen före studsen.
Halfvolley: en boll tagen i studsen.
Smash: en volley som slås ovanför huvudhöjd snett
nedåt.
Forehand: bollen slås på samma sida om kroppen
som slagarmen.
Backhand: bollen slås på andra sidan av kroppen
(med handloven framåt i slagriktningen).
VETENSKAPEN OM RELIGIONEN
T EOLOGI. Då den genomsnittsbildade lekmannen
hör ordet teologi nämnas, stiger nog i många fall
mindre angenäma minnen från skolårens
kristendoms-timmar fram. Man drar sig till minnes de skarpa,
långvariga lärostriderna i gamla kyrkan, då de
grundläggande kristna dogmerna eller trossatserna om
treenigheten och Kristi gudom fastställdes, eller man
tänker på de bittra fejderna mellan teologerna
årtiondena närmast efter Luthers död. Man minns, hur den
arme Melanchton bröts ned av sina motståndares
hätska och lidelsefulla angrepp och först genom döden
befriades från »teologernas raseri». Eller man
erinrar sig de långrandiga dogmatiktimmarna, då förhör
anställdes på de gamla bevisen för Guds existens, på
Anselms av Canterbury försoningslära och på den
oavgjorda nattvardsstriden mellan Luther och Zwingli.
Ordet teologi fick över sig något ganska tråkigt och
torrt, och teologerna framstod som högst
verklighetsfrämmande gamla herrar.
Nutida teologi är intressant och omväxlande
Det vetenskapliga arbetet inom nutidens teologiska
fakulteter är emellertid både intresseväckande och
omväxlande. Visserligen betyder ordet teologi, som
bildats av grekiska theo’s (Gud) och lo’gos (lära),
ordagrant läran om Gud, men uttrycket har fått en
mycket vidare betydelse och utgör numera den
vanliga benämningen på vetenskapen om religionen,
särskilt kristendomen. Detta innebär i och för sig ingen
ringaktning för de utomkristna religionerna utan är
blott en naturlig följd av det förhållandet, att
kristendomen för vår västerländska kultur är av ojämförligt
större betydelse än t. ex. islam eller buddhismen.
De vanliga ämnena inom en teologisk fakultet är
1) exegetik (studiet av Gamla och Nya testamentet),
2) kyrkohistoria, systematisk teologi (a. dogmatik
med symbolik, b. etik, c. religionsfilosofi), 4)
praktisk teologi. Ofta finns det även professorer och
docenter i religionshistoria, missionshistoria och
religionspsykologi.
1800-talets förnämste teolog, Schleiermacher,
hävdade på en gång den teologiska vetenskapens
frihet och dess uppgift att tjäna det kyrkliga livet och
ordnade vid det nygrundade Berlinuniversitetet det
teologiska studiet ungefär på det sätt det nu allmänt
bedrives. Genom honom kom Tyskland att inta
främsta platsen inom den teologiska forskningen, en plats
som det intill våra dagar förmått bibehålla.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>