Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teologi — vetenskapen om religionen - Gamla testamentet kristendomens förgård - Det intressantaste i teologin — studiet av Nya testamentet - Studiet av kristen världs- och livsåskådning - Vetenskapen om kyrkans liv och gärning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
343^ TEOLOGI_______________________________________
Gamla testamentet kristendomens förgård
Av de olika teologiska vetenskapsgrenarna är
exege-tiken den viktigaste. Detta är helt naturligt, ty intet
kan för teologen vara mera betydelsefullt än studiet
av Nya testamentet, kristendomens klassiska urkund.
Ehuru Gamla testamentet ingalunda kan i värde
jämföras med det nya, äger dock även studiet av det förra
sin stora betydelse och är i mycket en förutsättning
för det fulla förståendet av Jesus och kristendomen.
För den gammaltestamentliga exegetiken blev särskilt
prof. Wellhausen i Göttingen (död 1918)
banbrytande (genom sina studier i källskrifterna till
Moseböckerna och sitt framhävande av profeternas
betydelse). De stora utgrävningarna i Främre Asien och
Egypten blev även av genomgripande betydelse såväl
för exegetiken som för den äldsta kyrkohistorien.
Oanade förbindelselinjer öppnade sig mellan det
bibliska fromhetslivet och de omgivande icke
judisk-kristna folkens religioner. Babyloniskt inflytande
påvisades i vissa partier av bibeln, och en del forskare
ifrågasatte flera av de bibliska föreställningarnas
originalitet (Babelbibelproblemet). Numera söker sig
exegetiken fram på andra vägar. Det vetenskapliga
studiet av Gamla testamentet bestyrker de
gammaltestamentliga texternas egenart.
Det intressantaste i teologin — studiet av Nya
testamentet
Genom Tübingenteologen Strauss’ bok Jesu liv
(1835) gavs uppslag till ett ivrigt historisk-kritiskt
studium av Nya testamentet. Strauss ville endast
tillerkänna en liten del av evangeliernas berättelser om
Jesus historisk giltighet. Det mesta ansåg han vara
legendariska berättelser, som under hand uppstått
inom urkristendomen och som i huvudsak återgick på
gammaltestamentliga förebilder och uttalanden om
Messias. Strauss’ bok mötte allmänt motstånd, men
teologerna delade snart upp sig i två skarpt skilda
läger, -»positiv» och »liberal» teologi, av vilka den
senare även i fråga om bibeln ville tillämpa moderna
kritiska forskningsmetoder (»bibelkritik»).
Inom den nytestamentliga forskningen sysselsatte
man sig alltmera med utforskningen av källorna till
de tre första evangelierna (det synoptiska problemet),
Johannesevangeliets egenart (den johanneiska
frågan) samt Jesus-Paulusproblemet. Av forskare
tillhörande den vid sekelskiftet tongivande radikala
s. k. religionshistoriska skolan har gjorts gällande,
att »Jesu enkla lära» om Gud av Paulus omändrats
till en invecklad bekännelse till Kristus. Icke Jesus
utan Paulus var därför kristendomens egentlige
stiftare. Förhållandet mellan de hellenistiska
mysterie-religionerna och tankegångarna i de paulinska
breven och Johanneslitteraturen tilldrog sig även stor
uppmärksamhet. Professor A. von Harnack (död
1930), Tysklands mest lysande teolog under senare
tid, såg i de gammalkristna dogmerna »ett verk av den
grekiska anden», främmande för »den historiske
Jesus». Andra frågor som teologin upptagit till
behandling är Gamla testamentets betydelse (Harnack
förkastade Gamla testamentet som kanonisk bok), läran
om Kristi gudom (jungfrufödelsen), textkritiken
m. m. De senaste decenniernas forskningar har
påvisat enhetligheten i de nytestamentliga skrifterna.
Jämte utforskningen av den äldsta kristendomens
historia har särskilt studiet av Luther tilldragit sig
intresse såväl bland kyrkohistoriker som
systematiska teologer, och nya fruktbärande synpunkter har
utvunnits. Bland dem som särskilt bidragit till
Luther-forskningens pånyttfödelse i våra dagar märks prof.
Holl i Berlin (död 1926), en även på andra områden
framstående kyrkohistoriker. Inom svenska
kyrkohistorien har det förut rätt försummade 1800-talet
blivit föremål för undersökning och nytt ljus kastats
över de folkliga fromhetsrörelsernas uppkomst och
utveckling. Även 1500-talets svenska
reformations-historia har i mycket genomgått en ny behandling.
Studiet av kristen världs- och livsåskådning
För den systematiska teologin inträdde ett nytt
skede genom Schleiermachers berömda arbete Den
kristna tron (1822), som kanske är den evangeliska
kyrkans förnämsta dogmatiska verk. Dogmatikens
uppgift blev inte längre att ge en vetenskap om Gud
utan en framställning av den kristna tron.
Schleiermachers betydelse är så stor, att de flesta av
1800-talets teologiska riktningar, bl. a. den en tid så
bety-delsefulle A. Ritschl (död 1889), på ett eller annat
sätt sökt anknytning till honom. En viktig uppgift
för nutida systematisk teologi, såväl för dogmatiken
som för den med den kristna livsåskådningen
sysslande etiken, måste vara att taga hänsyn till det
arbete som uträttats av den nyare exegetiken och så
minska den tidigare motsatsen mellan systematisk
och exegetisk teologi. Strax efter första världskriget
framträdde den s. k. barthianismen (efter sin främste
representant professor Barth i Zürich). Riktningen
ville bekämpa den från Schleiermacher utgående
moderna teologin och betonade starkt gentemot den
humana idealismen människans synd och avstånd ifrån
Gud.
Vetenskapen om kyrkans liv och gärning
I det teologiska studiet, som i sig bildar ett
sammanhängande helt, är praktisk teologi sista ledet. Dess
uppgift är att undersöka det nuvarande kyrkolivets
(hos oss särskilt den svenska kyrkans) uppgifter och
arbetssätt. Praktisk teologi sönderfaller i ett antal
ganska olikartade grenar, såsom homiletik (läran om
predikan), liturgik (läran om kulten), kateketik
(läran om kyrklig undervisning), pastoralteologi
(själa-vårdsläran), kyrkorätt och missionskunskap.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
