Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Termiter — tropikernas fruktade trägnagare - Det kemiska kriget - Termiternas skadegörelse - Bröllopsflykten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TERMITER 3441
Termitfält i Australien, där
termitbona på flera håll utgör
ett karakteristiskt inslag i
landskapsbilden. Stackarna kan bli
upp till 6 m höga. De muras
upp av jord, blandad med
utsöndringar från djuren såsom
saliv och exkrementer.
sin väg fram, effektivt och obönhörligt som en
naturlag. Vi existerar inte för dem, griper bara störande
in i deras dunkla tillvaro, ett till parodi utvecklat
kollektivt samhälle, helt grundat på instinkternas
orubbliga lagar.
Termiternas skadegörelse
Och låt oss nu se, hur denna världs vägar korsar
våra. Just på grund av den tillvaro i det fördolda, som
termiterna för, märker vi många gånger inte deras
närvaro, förrän förstörelsen är fullbordad. De
tränger upp ur jordens tunnelgångar in i husens trävirke
och urholkar stolpar och bräder och möbler, så att
till slut endast ett mot ljuset skyddande skal blir
kvar.
Det berättas om en australier att han en dag låste
sitt hus för att vara borta någon kort tid. När han kom
tillbaka och gick in och satte sig på en stol, sjönk
stolen samman under honom. Han reste sig upp och
stödde sig mot ett bord som också brakade samman, så
att träsmulorna rök om det. Han tumlade mot
väggen, och hela huset störtade ihop i damm och spillror.
Termiterna hade i hans frånvaro nästlat sig in i huset
och genom golvet ätit sig in i möblerna och väggarna,
så att endast det yttersta höljet blev kvar. T. o. m. så
långt upp mot norr som i den franska örlogsstaden
La Rochelle hände en liknande historia för en del år
sedan. När en dag en tjänsteman i
amiralitetsbygg-naden gick ned för trapporna, snubblade han och tog
stöd mot en bjälke. Till sin förvåning körde han
armen rakt igenom den grova stolpen. En undersökning
visade att hela huset var underminerat av termiter,
varför det skyndsamt måste utrymmas. Särskilt var
man angelägen om att flytta det dyrbara biblioteket.
Detta visade sig dock vara fullständigt onödigt.
Termiterna hade på sitt sätt dragit försorg om
förflytt
ningen. Av böckerna återstod endast det yttersta
skalet av pärmarna och textsidornas kanter.
Att denna förstörelseprocess i det fördolda skapar
stora svårigheter på många håll i tropikerna både för
bebyggelsen, lagringen av förråd och odlingen säger
sig självt. Dyrbara impregnerings- och
bekämpningsmedel och dyrbart ersättningsmaterial måste tas till.
Det förslår ändå inte. I vissa trakter är termiterna
en fullständig landsplåga. Ända till en tredjedel av
den odlade marken kan vara upptagen av deras
betongstackar. Dessa är svåra att spränga bort på grund
av sin egenartade konstruktion och svåra att bryta
ner med traktorer eller hacka och spett.
Bröllopsflykten
Som avslutning skall vi teckna den soliga bilden av
toppunkten i termiternas liv, bröllopsflykten. En dag,
ofta i början av regntiden, stömmar arbetare och
soldater som en skådelysten menighet genom öppningar
som arbetarna brutit ut ur stackarnas yta. De står
där, rent instinktivt, i högsta beredskap. Och
plötsligt störtar en svärm av hanar och honor ut ur
portarna. Mänskliga åskådare, som varit lyckliga nog att
bli vittne till händelsen, berättar att synen är
underbar. Som glänsande pelare av tusentals virvlande
silverblad stiger svärmarna spöklikt mot skyn. Några
minuter senare tumlar djuren mot marken. Det
skimrande skådespelet är slut. Dramat går mot sin
höjdpunkt och fullbordan. De små insekterna skakar
av sig vingarna, som om de var lånade för tillfället,
och parvis ger de sig ut för att söka en lämplig plats,
där de kan grunda ett nytt samhälle. Endast några få
når sitt mål. De flesta går omedelbart åter upp i
naturens stora kretslopp som föda åt fåglar, ödlor,
paddor, spindlar, myror och en oändlig mängd andra
insekter.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
219—412596 VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
