Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tessin — tre svenska stormän i konstens värld - Fortifikationsofficer och arkitekt - Den störste av Tessinarna - Tessins livsverk — Stockholms slott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3442 tessin
TRE SVENSKA STORMAN I KONSTENS VARLD
I ESSIN. 1636 kom en tjuguettårig
fortifikations-officer från Stralsund, Nicodemus Tessin (1615—
81), till Sverige. Han skulle själv och genom sin son
och sonson komma att utöva ett avgörande inflytande
inte blott på svensk byggnadskonst utan på svensk
konstsmak och kulturutveckling över huvud.
Fortifikationsofficer och arkitekt
Efter tidens sed var en fortifikationsofficer också
arkitekt, och han fick på 1640-talet konstnärliga
uppdrag av Axel Oxenstierna, bl. a. ombyggnaden av
Jä-ders kyrka i Västmanland. För att komplettera sin
utbildning reste Tessin på svenskt statsstipendium
1651-53 till Tyskland, Italien, Frankrike och
Holland.
Hemkommen från sin stora resa anställdes han av
Carl Gustaf Wrangel som arkitekt för Wrangelska
palatset i Stockholm och Skokloster (båda påbörjade
av Jean De la Vallée) och ledde dessutom
ombyggnadsarbeten på Borgholms slott. I dessa tre stora
arbeten visar han en försiktig anslutning till redan
föråldrade förebilder ur fransk arkitektur från århundradets
början men med en sparsamhet i utsmyckningen som
röjer släktskapet med Vasatidens arkitektur.
Hans befordran till stadsarkitektsysslan i
Stockholm tycks på en gång ha fäst hovets och högadelns
uppmärksamhet på honom, och det är som om den
naturliga självkänsla som följde med hans nyvunna
anseende på en gång hade gjort honom till konstnär.
Han fick massor av beställningar på stora och
hedrande arbeten; det var han som byggde de äldsta och
centrala delarna av Drottningholms slott, som var
tidens största och mest fordrande byggnadsverk i
Sverige och som blev förebilden för en oöverskådlig rad
av fria efterbildningar i mindre skala. De äldsta och
främsta av dessa byggde Tessin själv: Strömsholm,
Sjöö, Eriksberg, Mälsåker och andra, men typen blev
stilbildande för lång tid framåt och hade kraft att
överleva reduktionen och de hårda åren under Karl
XII för att i blygsam skala men med värdig hållning
göra sig gällande ännu i 1700-talets svenska
herrgårdar. - Stilen i Tessins arbeten från 1660-talet är en
variant av den franska klassicismen, med säker smak
lämpad efter svensk tradition och just därför så
livskraftig. I ett avseende var den fullt modern: i
utpräglad barock anda modelleras byggnadskroppen och den
närmast omgivande terrängen till ett enhetligt
konstverk, i vilket byggnadens volymer ackompanjeras av
en strängt stiliserad trädgårdsarkitektur med
terrasser, häckar och alléer, med gångar och
blomstersängar i regelbundna geometriska mönster, allt efter
fransk-klassiska förebilder. — Samtida arbeten i
Stock
holm är Bondeska palatset (under lång tid Stockholms
rådhus, numera Högsta Domstolen), på vilket också
Jean De la Vallée arbetade, och Bååtska palatset (nu
sedan länge frimurarhus) på Blasieholmen.
I kyrkliga byggnadsuppgifter hade Tessin alltid
följt den italienska kyrkliga barockarkitekturen, som
han noggrant studerat under sin bildningsresa; det
ser man bland annat på hans största utförda
kyrkobyggnad, Kalmar domkyrka, som påbörjades redan
1660 och först långt efter hans död stod provisoriskt
färdigbyggd - en planerad centralkupol fattas ännu.
På 1670-talet genomgår hans stil ännu en förändring.
I de två stora byggnadsverk av Tessin som då var
under uppförande, gamla stadshuset på Södermalm
och gamla riksbankshuset vid Järntorget i Stockholm,
är de rent italienska stildragen förhärskande. Härtill
har han inspirerats av ritningar och studier, som
hemsänts av hans son, Nicodemus Tessin den yngre
(1654-1728), vars tur det nu var att studera ute i
stora världen.
Faderns sista stora arbete var stadsplanen för
Karlskrona, som utfördes i samarbete med Erik Dahlbergh,
det största och mest representativa
stadsanläggnings-arbete i barock anda under vår storhetstid.
Den störste av Tessinarna
Redan som nittonårig hade sonen fått börja sina
studier i utlandet, som blev grundliga och långvariga.
Han stannade fem år i Rom, där han särskilt tog
intryck av Berninis stränga och monumentala
palatsarkitektur, besökte England 1678 och vistades sedan
två år i Frankrike, där hans studier bl. a. gällde
inrednings- och trädgårdskonst, främst vid Versailles. Kort
efter hans hemkomst 1680 dog hans far, och han fick
överta dennes ämbeten som slotts- och stadsarkitekt,
liksom faderns ofullbordade byggnadsarbeten, såsom
Drottningholms slott.
Tessins livsverk — Stockholms slott
Hans viktigaste uppdrag under 1680-talet var dock
utredningen av den planerade ombyggnaden av rikets
främsta profanbyggnad, kungliga slottet i Stockholm.
I detta ärende gjorde han 1687-88 en ny studieresa
till Italien och Frankrike och framlade kort efter
hemkomsten ritningar till en ombyggnad, som började
sättas i verket 1689. I art. Stockholms slott har redan
berättats, hur arbetet avbröts av slottsbranden, hur
uppdraget förändrades till att gälla en fullständig
nybyggnad och om Tessins planer på en arkitektonisk
omgestaltning av Stockholms centrum i anslutning
till slottets arkitektur. (Se även bild s. 554.)
Vid sidan av sitt livs huvudverk, det med tiden full-
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
