Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tessin — tre svenska stormän i konstens värld - Tessins livsverk — Stockholms slott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tessin 3443
T. v. Nicodemus Tessin d. y., Stockholms slotts skapare. Porträtt av Georg Desmarées på Gripsholm. — T. h. Carl Gustaf
Tessin. Porträtt av Tocqué i Nationalmuseum.
bordade slottet och de i sina väsentliga drag aldrig
förverkligade, snart bortglömda planerna för dess
omgivningar, hann den outtröttligt verksamme
konstnären både planera och lösa en snart sagt oöverskådlig
mängd av andra uppgifter. Tessins eget palats
(påbörjat på 1690-talet), numera överståthållarens
äm-betsbostad, är ett av tidens märkligaste
byggnadsverk och visar ett ännu starkare beroende av den
romerska arkitekturen. - Hans kyrkliga byggnader
präglades liksom faderns av italiensk stilkaraktär; till
dem hör Trefaldighetskyrkan i Karlskrona - med
tycke av romersk arkitektur snarare från antiken än
från 1600-talet - och Fredrikskyrkan i samma stad,
kyrkan i Kungsör och slottskyrkan på Drottningholm.
I liknande former rör sig de många gravmonument
och andra kyrkliga inredningsföremål som han ritade,
bl. a. för Stockholms storkyrka och Uppsala
domkyrka. För privata profanbyggnader använde han
däremot - ävenledes i likhet med fadern - den franska
slottsarkitekturens formförråd. Bland hans
privatslott märks Steninge i Uppland och Sturefors i
Östergötland. Även Tessins trädgårdsanläggningar, t. ex.
vid Drottningholms (1681), Rosersbergs och
Sturefors’ slott, visar franskt inflytande och inleder en ny
period i den svenska trädgårdskonstens historia. Mera
än fadem närmar han sig den franska
samtidsarki-tekturens formval - hans byggnader är de första i
Sverige efter Uppsala domkyrka som har en
genomförd prägel av internationell modernitet efter sin
tids art - men utan att överge den enkla värdighet
som från Vasatiden till empiren är ett genomgående
drag hos god svensk byggnadskonst.
Även som konstnärlig formgivare för träsnideri och
silversmide spelade Tessin en betydande och genom
sin anslutning till franskt konsthantverk delvis
banbrytande roll.
Trots allt gav den svenska byggnadsvärlden inte
arbete nog åt hans fruktbara fantasi. Han sysslade
mycket med byggnadsförslag för främmande potentater,
än beställda och än uppgjorda på eget initiativ. Av
dessa förslag blev inte många förverkligade, och
intet utfördes under hans egen ledning och alldeles efter
hans idéer. För Kristian V av Danmark utarbetade
han på 1690-talet ritningar till slotten Amalienborg,
Frederiksberg och Fredensborg, vilka sedermera
delvis förverkligades. Fastän Tessins ritningar därvid
behandlades ganska fritt, utplånades hans stilkaraktär
inte helt i dem, och på Danmarks 1700-talsarkitektur
fick hans konst därför ett visst inflytande. Peter den
store beställde av honom ritningar till minst en kyrka
i Moskva, och kurfursten i Brandenburg rekvirerade
ritningar till Qmbyggnad av slottet i Stettin. Av dessa
arbeten utfördes intet, men i Preussen liksom i
Danmark kom Tessin att utöva ett indirekt inflytande, då
hans ritningar för slottet i Stettin sedan togs till
mönster, när det gällde att bygga det nya kungarikets
kungliga slott i Berlin. Till Frankrike skickade han
- liksom fyrtio år tidigare hans läromästare Bernini
- ritningar till en ombyggnad av Louvrepalatset och
dessutom ett förslag till ett Apollotempel, en
monu
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
