Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Testning — vad duger du till? - Personlighetsprov - Testens konstruktion och användning - Testresultatens värde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TESTNING 3449
ligger ett testningsresultat. Detta består inte bara av
siffror från olika prov utan av ett försök till
förklaring av olika sammanhang inom personligheten
som helhet.
Testens konstruktion och användning
Liksom kunskapsproven är andra test också
standardiserade. Ett test, som det är något värde med,
består inte bara av en serie sammanplockade
uppgifter. De måste ha noga utprövats för sitt ändamål.
Till en början brukar man utvälja eller hitta på ett
antal lämpliga uppgifter. Sedan försöker man ordna
dem i trolig svårighetsgrad från lättaste till svåraste
och utmönstrar allt som verkar tvetydigt eller
olämpligt. Därefter prövar man en grupp individer med
testserien. Vanligen försöker man samtidigt pröva den
med någon annan redan utprövad serie för att kunna
jämföra resultaten. I allmänhet visar det sig, att
några uppgifter vållar missförstånd, tar längre tid än
beräknat eller är svårare än man trott. Dessa uppgifter
utmönstras och omplaceringar görs med hänsyn till
svårighetsgraden. Så företar man en ny prövning med
en annan grupp och går på nytt igenom resultaten och
gör justeringar. Sedan bör man ha kommit fram till
den definitiva skalan och då gäller det att pröva den
på en relativt stor grupp försökspersoner. Om
resultatet inte blir tillfredsställande, får man göra en
omarbetning från grunden eller helt kassera testskalan.
I arbetet med att standardisera en testskala ingår
inte blott prövningar på olika grupper och därefter
följande justeringar. Man brukar också göra
omfattande beräkningar för att försöka komma underfund
med, om skalan mäter det man avsett och om de
enskilda uppgifterna fungerar på rätt sätt. Om flera
uppgifter ger exakt samma lösningsfrekvens (= antal
rätta svar), brukar man ta bort några av uppgifterna,
eftersom det inte är så mycket mening med olika
prov som visar detsamma. Ofta gör man också på det
viset, att man räknar ut resultaten för alla udda
testuppgifter för sig och för alla jämna uppgifter för sig
och får på så sätt en jämförelse inom skalan. Om man
har möjlighet att jämföra med andra skalor, brukar
man beräkna överensstämmelsen mellan dem. - Det
ligger ett synnerligen omfattande arbete bakom
konstruktionen av en testskala. Inte minst ur den
synpunkten är det förklarligt, att man försöker hindra
att testen blir kända av en större allmänhet. Om så
skett, tvingas man konstruera en ny testserie, ty den
gamla skalan kommer att mäta inte bara förmågan
utan också de kunskaper om testningen den prövade
lyckats skaffa sig.
Numera inträffar det ofta att en individ kommer i
beröring med testning flera gånger under sitt liv. För
underåriga, som vill börja skolan, har man särskilda
skolmognadsprov, som består av dels olika test, dels
övning i skolmässiga förhållanden. I folkskolan följer
sedan de standardiserade kunskapsproven i klasser,
där övergång till högre skolor är aktuell. För
manliga individer kommer grupprov i samband med
inskrivningen för värnpliktstjänstgöring. Om
vederbörande vill gå vidare inom det militära, får han vara
med om testning på arméns kadettskola. De som söker
fast anställning i det militära eller vill bli officerare
vid marinen eller flygvapnet får också vara med om
testningar, arrangerade som inträdesprov. Det
förekommer också testning vid antagning till andra yrken
och åtskilliga testningar utförs i rådgivande syfte för
yrkesvalet. I samband med placering i särskola eller
hjälpklass förekommer testningar, liksom vid
sinnesundersökningar.
Testresultatens värde
När man diskuterar testning brukar en av de
första invändningarna vara att den prövande kan bli
nervös eller inte vara i sådan kondition att han kan göra
sitt bästa. Den invändningen har tyngd och kraft och
man försöker vid det efterföljande samtalet ta reda
på om dylika faktorer har inverkat och i så fall i
vilken grad. Här måste det bli fråga om en subjektiv
bedömning och någon absolut tillförlitlig korrigering
av testresultaten går inte att göra. Det visar sig dock
att sådana faktorer inverkar i betydligt mindre grad
än de prövade vill göra gällande. Omtestningar ger
i regel inte särskilt stora förskjutningar i fråga om
resultaten och skolbetygen visar i allmänhet god
överensstämmelse med testproven. Att det likväl är fråga
om en brist hos testningen är det inte lönt att försöka
bortresonera.
Trots dessa och andra svagheter använder man sig
av testningen därför att den ger bättre resultat än de
rent subjektiva bedömningarna. Särskilt om man
kombinerar resultat från olika test med skolbetyg och
personbedömningar har man ganska stora utsikter att
ställa en relativt riktig prognos för framgången i
skolan eller i arbetslivet. En i detta avseende intressant
undersökning har gjorts i USA av Lewis Terman.
1922 undersökte han den procent barn i Kalifornien
som var bäst begåvad och har upprepat dessa
undersökningar två gånger, senast 1945. Det visade sig att
begåvade barn hade bättre såväl fysisk som psykisk
hälsa, hade gjort väsentligt bättre prestationer än
jämnåriga och vid den sista undersökningen spelade
flera av dem viktiga roller i amerikanskt kulturliv.
I Sverige har testningen huvudsakligen använts
inom krigsmakten och där har man i stort sett goda
erfarenheter av testresultatens prognosvärde. Som
instrument för provgallring har t. ex. testningen vid
inskrivningsförrättningarna givit goda resultat och
som urvalsinstrument för blivande flygare syns den
omfattande prövningen ha spelat en betydelsefull roll.
Om testningens betydelse för arbetslivet finns
ytterligare uppgifter i artikeln Psykoteknik.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
