Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Textilindustrin — den äldsta moderna storindustrin - Spinnmaskinerna — mekaniska vävstolarna — ångmaskinen - Från England till kontinenten - Den östasiatiska bomullsindustrin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3452 textilindustri
Karta över den svenska ylleindustrins lokalisering och
omfattning.
Ur »Sveriges industri» 1948.
maskiner i 84 bomullsfabriker. Det är här inte möjligt
att gå in på de vittgående sociala och ekonomiska
omvälvningar som den så snabbt mekaniserade
textilindustrin medförde under sin frammarsch i England i slutet
på 1700-talet och början på 1800-talet, till dess den
första fasen av den industriella revolutionen kunde
anses genomförd omkring 1830. Priset på ett skålpund
bomullsgarn, nr 40 twist, gick från 1784 ned från
omkring 11 shilling till inte fullt 1 shilling; samtidigt hade
priset på råvaran visserligen också minskat, men blott
från 2 till % shilling. Det är i belysning av dessa siffror
inte svårt att förstå, att bomullshandvävarna så gott
som fullständigt försvann under denna tid. Inom
linne-och ylleindustrierna — där de ursprungligen för
bom-ullstillverkningen gjorda uppfinningarna efter
lämpliga modifikationer också kom till användning —- höll
sig handvävarna avsevärt längre men var givetvis också
där dömda till att försvinna.
Från England till kontinenten
Från England spred sig de nya textiltekniska
metoderna till kontinenten, och under 1800-talet växte
också där mekaniserade industrier upp i så gott som
alla länder. Engelsmännen försökte först förbjuda
utförseln av de nya maskinerna, men förgäves: redan
1787 hade de första mekaniska spinnmaskinerna
kommit till Rouen i Frankrike. Skyddstullar, ja, t. o. m.
importförbud för bomullsvaror kom i stället i ökad
grad till användning för att driva upp fabriksindustrin
i Frankrike, Tyskland, Belgien, Holland, Italien,
praktiskt taget alla länder. Så snabbt som i England gick
emellertid utvecklingen inte på den europeiska
kontinenten, oaktat England rätt snart tog
konsekvenserna av sin begynnande liberalistiska inställning och
tillät engelska firmor att fritt föra ut textilmaskiner,
ja, t. o. m. att upprätta filialer utanför landet.
Mellan 1790 och 1825 tjugodubblades den amerikanska
bomullsutförseln, av vilken den vida övervägande
delen gick till England. Hand i hand därmed gick
tyvärr den ökade användningen av negerslavarnas
arbete i sydstaterna. Nya bomullsodlande länder kom
till under 1800-talet - Egypten, Brasilien, Peru,
Mexico -, vilkas produktion till övervägande del gick till
den alltjämt expanderande engelska bomullsindustrin.
På 1870-talet anses den engelska bomullsindustrin ha
nått kulmen. Då den internationella
bomullsspinnar-federationen grundades i Zürich 1904, beräknades
bomullsindustrin i hela världen ha en
råmaterialförbrukning till ett värde av 3/2 miljarder svenska kronor
och ett total tillverkningsvärde på 8 miljarder kronor;
den engelska industrin kunde då ännu i runt tal
tillgodoräkna sig en femtedel av bägge värdena och gav
försörjning åt en befolkning på omkr. 3 milj,
människor. Den avgörande förändringen i Englands
ställning som bomullsindustriland har först inträtt de
senaste årtiondena, då en maskiniserad bomullsindustri
vuxit upp i andra utomeuropeiska länder än USA.
Den östasiatiska bomullsindustrin
De östasiatiska länderna, i första hand Japan, har
med hjälp av sin lågt betalda arbetskraft kunnat i
utomordentlig grad utvidga sin produktion och erövra
stora delar särskilt av de för Englands bomullsindustri
så värdefulla, förut dominerande asiatiska
marknaderna. Den japanska bomullsindustrin i modern
mening föddes först på 1880-talet, och ännu före första
världskriget, då England kunde redovisa 55 å 60 milj,
bomullsspindlar av hela världens 140 å 150 milj., hade
Japan blott 2 å 3 milj. Tjugo år senare, 1933,
inträffade det för första gången, att Japans export av
bomullsvaror överträffade Englands. Både relativt och
absolut har Englands bomullsindustri under de senare
förkrigsåren befunnit sig i tillbakagång, pressad av
japansk och annan konkurrens. Å andra sidan har den
nya rayonsilkeindustrin och andra textilindustrier
förmått ge sysselsättning åt en stor del av dem som
utvecklingen berövat arbete och utkomst inom
bomullsindustrin.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
