Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Textilindustrin — den äldsta moderna storindustrin - Spinnmaskinerna — mekaniska vävstolarna — ångmaskinen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEXTILINDUSTRI 3451
Denna schweiziska automatvävstol från AB Skånska Yllefabriken i Kristianstad presterar 6 ooo skyttelskott per timme
och används huvudsakligen för produktion av kamgarnstyger. En enda »vävare» kan sköta upp till 6 vävstolar av denna typ.
Spinnmaskinerna — mekaniska vävstolarna —
ångmaskinen
På det tekniska området följde nu slag i slag en
rad revolutionerande uppfinningar. De första och
banbrytande gjordes alla i Englands bomullsdistrikt.
Först uppfann timmermannen och vävaren James
Hargreaves [ha’grivs] från Standhill vid Blackburn
i England 1764 den spinnmaskin, efter uppfinnarens
dotter benämnd Jenny maskinen (»spinning Jenny»),
som utgjordes av en rad bredvid varandra ställda
spindlar, gemensamt drivna av ett vattenhjul,
varigenom det blev möjligt för en enda person att spinna
ända upp till 120 gånger mera garn än förut. Richard
Arkwright [a’krajt], en barberare från Preston,
konstruerade waterspinnmaskinen, varigenom det blev
möjligt att maskinellt framställa även hård tvinnat
garn för vävnadens ränning (varp). Han utgick
därvid från en uppfinning, i princip gjord redan 1738
av Wyatt och Lewis Paul. Samuel Crompton från
Bolton kombinerade med hjälp av mekanikern Henry
Stones från samma stad de två föregående
spinnmaskinernas förtjänster i mule-(
»bastard»-)spinnmaskinen. År 1785 konstruerade slutligen prästen Edmund
Cartwright [ka’trajt] från Kent den första mekaniska
vävstolen, som emellertid endast relativt långsamt
kom i bruk (1820 var endast 14000 mekaniska
väv
stolar i bruk i England och Skottland mot en kvarts
miljon handvävstolar).
Till de nu nämnda anslöt sig en rad av andra
uppfinningar: John Kays och hans son Robert Kays
flygande skyttel och anordning för växling av skyttlar
med olikfärgat garn, William Radcliffs maskin för
klistring av väven, James Smiths och Roberts’
självspinnmaskin (»selfactor») samt J. M. Jacquards (en
fransman) automatiska vävstol, som möjliggjorde
överförande av ett mönster från en mekanisk mall
(perforerad plåt) direkt i väven, de tre sistnämnda
1800-talets bidrag till listan på de stora textiluppfinningarna.
—• Till dessa kan också räknas den mekaniska
rens-ningsmaskinen för råbomull (»the saw-gin»),
konstruerad av Whitney 1793, ty utan denna hade en sådan
utveckling av råbomullsproduktionen som nu krävdes
varit en omöjlighet.
Till historien om den moderna textilindustrins
uppkomst hör också uppfinningen av den Wattska
ångmaskinen 1784. Ångmaskinen flyttade in väverier och
spinnerier från landsbygdens vattenfall till städerna,
och nu först uppstod tättbefolkade fabrikscentra i
egentlig mening. Ängmaskindriftens tillämpning inom
textilindustrin slog fort igenom. Richard Arkwright,
som också var uppfinnare av kard- och
förspinnmaskiner samt dessutom företagare i stor stil, hade 1770 i
Nottingham upprättat ett mekaniskt spinneri, drivet
med hästvandring, och 1771 i Cromford i Derbyshire
det första vattendrivna spinneriet. Det dröjde blott
till 1785, till dess det första ångmaskindrivna
spinneriet byggdes i Papplewick. Mellan 1785 och 1800
inmonterade Watt och hans medhjälpare Boulton ång-
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
