Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Textilindustrin — den äldsta moderna storindustrin - Den svenska textilindustrin - Konfektionsindustrins utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3454 textilindustri________________________________
som även de sällsynta siden-, sammets- och
bomullstygerna, importerades. Gustav Vasa inkallade
lübeck-ska »vantmakare» för att lära svenskarna att tillverka
kläde, och Gustav II Adolf byggde vidare på en
svensk klädesindustri, fortfarande med hjälp av
tillkallade utlänningar. Två holländare (Hans och Peter
Struyff) anlade den första svenska klädesfabriken av
större omfattning i Jönköping 1616 och längre fram
på 1600-talet kom industrin för första gången till
Norrköping. Redan vid slutet av 1600-talet hade
klädestillverkningen vid de nyanlagda fabrikerna en
sådan omfattning, att den - tillsammans med den
hem-tillverkade vadmalen - täckte landets behov och gav
överskott för export.
Under det merkantilistiska 1700-talet var
»klädesmanufakturerna» bland de näringar som mest
omhuldades i Sverige. Under 1750-talet sysselsatte
klädestillverkningen (ylle-, siden- och
bomullsmanufaktu-rerna) sammanlagt 14 000 arbetare och var därmed
en av landets största industrier. Enbart Jonas
Alströ-mers manufakturverk i Alingås sysselsatte i de rent
textila grenarna 1760 minst 1 025 personer och
kunde i fråga om arbetarantalet jämföras med de största
svenska textilfabriker i våra dagar. Det skötte
emellertid - såsom bl. a. prof. Heckscher påvisat - sin
tillverkning helt hantverksmässigt och utförde t. ex.
beställningar efter mått på ett par silkesstrumpor, ett
dussin vita vantar etc. Helt naturligt var blomstringen
under sådana förhållanden blott en skenblomstring,
vilket framgår därav att efter subventions- och
skydds-systemets - ganska försiktiga - modifiering efter de
yngre mössornas tillträde till makten vid 1765/66 års
riksdag en ögonblicklig tillbakagång för
textilindustrin inleddes, ganska bedrövligt belyst därav att
arbetarnas antal sjönk med cirka en tredjedel under de
första sju åren efter omläggningen.
Är 1801 grundades det första mekaniska
ullspinneriet i Sverige i Västervik av fabrikören Didrik
Mae-chel, och klädesindustrin fick uppleva en ny
renässans, dock även nu till en början framhjälpt av
exces-siva skyddsåtgärder (importförbud och prohibitiva
tullar för ylleindustrin i 1816 års tulltaxa kvarstod
delvis ända till 1945). Ylleindustrin, som fick sitt
centrum i Norrköping, har kraftigt vuxit i Sverige
och täckte 1954 ca 75 % av det svenska behovet. Den
sysselsätter ca 13 000 arbetare. Av råvarorna
importeras ull till nästan 100 %, medan ylleindustrins behov
av rayonull till 50 % täcks genom produktion inom
landet. Ylleindustrins tillverkningsvärde var 1950 ca
400 milj. kr.
Bomullsindustrin är av yngre datum än
ylleindustrin. Först 1805 anlades det första svenska
bomullsspinneriet i Sverige, av göteborgsköpmannen F.
Kummel vid Kullen utanför Alingsås. Emellertid
importerades långt fram i tiden det mesta av
bomullsgarnet, väsentligen över Göteborg. Den omfattande
hem
matillverkningen av bomullsvävnader, som uppstod
under de närmaste årtiondena i närgränsande trakter
- den s. k. Sjuhäradsbygden - på grundval av gamla
»näringsslöjd»-traditioner inom linne- och
vadmals-tillverkningen i hemmen, ledde över en kraftig
utveckling av förläggarsystemet fram till grundandet av det
första svenska mekaniska bomullsväveriet i
Rydbo-holm. Detta var först 1834, då vävnadsförläggaren
Sven Erikson, son till den kända mor Kerstin i
Stäm-memad, den första som utlämnade bomullsgarn till
hemvävnad i Sjuhäradsbygden och Sverige, ingick
kompanjonskap med två göteborgsköpmän, J. C.
Bäf-werman och Johan Francke.
Hemvävnadsverksamhe-ten - vars dåvarande omfattning framgår därav, att
Sven Erikson på 1840-talet ensam sysselsatte 1 000
hemväverskor i ett av häradena, Mark - fortgick
emellertid under låg tid framåt vid sidan av den
fabriks-mässiga tillverkningen, något som säkert bidragit till
att den moderna bomullsindustrin i Sverige fått sitt
obestridda centrum i dessa bygder, särskilt i Borås och
utefter Viskadalen. Bomullsindustrin i våra dagar
överträffar inte obetydligt ylleindustrin i omfattning:
1950 var tillverkningsvärdet ca 470 milj, kr och det
sysselsatta arbetarantalet nära 17 000. Den svenska
bomullsindustrin täcker nu omkring 90 procent av
landets förbrukning av bomullsgarn och 70 procent
av behovet av vävnader.
Också linne- och juteindustrierna har sin väsentliga
utbredning i västra Sverige. Linneindustrin
tillgodoser 70-80 procent av det svenska behovet.
Rayonindu-strin är nu fördelad mellan Borås och Älvenäs. Till
textilindustrierna räknas vidare fabriker för
tillverkning av fisknät, bindgam, skördegarn,
repslageriartik-lar, band, snörmakerier, gardiner, mattor samt
hjälp-fabriker för textilindustrins behov, såsom färgerier,
blekerier, impregneringsfabriker,
appreteringsverkstä-der, som mottar löngods från ylle-, linne-,
bomulls-och rayonsilkefabrikerna. En viktig bransch är vidare
trikåindustrin, som sysselsätter ca 10 000 arbetare och
1950 hade ett tillverkningsvärde på ca 250 milj. kr.
Konfektionsindustrins utveckling
Karakteristisk för utvecklingen i Sverige har
under-senare tid varit den snabba tillväxten av
konfektions-industrin, som med sitt till över 45 000 uppgående
arbetarantal nu står helt i jämbredd med den
egentliga textilindustrin och 1950 nådde ett
produktionsvärde av över 1 miljard kr, om hatt- och mössindustri
och annan specialkonfektion medräknas. I sin helhet
sysselsätter sålunda Sveriges textil- och
konfektions-industri över 90 000 arbetare (därav ca två
tredjedelar kvinnliga) eller ca 14 procent av den svenska
industrins totala arbetarantal. Dess totala
tillverkningsvärde, vari dock ingår åtskilliga dubbelräkningar,
var 1950 2 500 milj, kr eller, reducerat, ca 10 procent
av den svenska industrins totala produktion.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
