Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tidning — »tredje statsmakten» - De äldsta tidningarna - Svensk dagspress från 1645 - Uppsvingets sociala bakgrund - Hur dagstidningen får sitt nyhetsmaterial
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3468 TIDNING _______________________________________
Västindien. (Inte mindre än 144 av de 166 ännu
bevarade numren av holländska tidningar från åren
1618-25 finns i Kungliga biblioteket i Stockholm.)
I allmänhet sysslade den tidens tidningar naturligtvis
i hög grad med de aktuella krigshändelserna. Samtida
reportage från de stora drabbningarna under
trettioåriga kriget kan man numera studera i original.
I England utkom den första tidningen 1622 (The
weekly News), i Danmark 1660 (Den danske
Mercu-rius), i Norge först 1763 (Norske Intelligenssedler).
Av de under första hälften av 1600-talet startade
tidningarna levde Gazette de France ända in på
1800-talet.
Svensk dagspress från 1645
Sverige fick sin första tidning 1645 med den av Axel
Oxenstierna grundade Ordinari Post Tijdender, som
fortfarande utkommer, numera som Post- och Inrikes
Tidningar, och därmed är en av världens äldsta ännu
fortlevande tidningar. Den startades som statstidning
med förhandsmonopol på alla viktigare nyheter. Dess
sentida version har helt förlorat karaktären av
nyhetsorgan och fungerar i stället som annonsorgan för
statliga verk och inrättningar. Men så stod också den
första annonsen i Ordinari Post Tijdender. Den
första annonsen i engelsk press lästes 1647, i tysk
press 1673.
Den första privatägda tidningen i Sverige,
Stockholms Wekoblad, började utges 1745. Den första
svenska landsortstidningen utkom i Göteborg under
1749. Mera seglivad blev den 1754 grundade
Carls-krona Wekoblad, som under namnet
Karlskrona-Tid-ningen levde ända till 1935. Som nr 3 kom 1758
Norrköpings Wekoblad, Sveriges äldsta nu levande tidning.
Den utkommer nämligen fortfarande, nu under
namnet Norrköpings Tidningar.
Av de under 1800-talets första decennier grundade
tidningarna fortlever endast det av Lars Johan Hierta
1830 i Stockholm startade Aftonbladet, den första
svenska tidning som redan vid sin start utkom som
daglig. Aftonbladet upptog med frenesi och framgång
konkurrensen med det 1769 grundade Dagligt Allehanda,
som 1859 ombildades till Nya Dagligt Allehanda,
nedlagt den 14 oktober 1944. En av Hiertas medarbetare,
Rudolf Wall, grundade, delvis med stöd av Hierta,
Dagens Nyheter 1864. Fem år senare började det 1824
som annonsblad grundade Stockholms Dagblad att
utkomma som daglig morgontidning i konkurrens med
Dagens Nyheter, men måste uppge kampen 1933, då
tidningen införlivades med den av Anders Jeurling
1889 startade Stockholms-Tidningen. Under
1880-talet tätnade konkurrensen: Svenska Dagbladet kom
1884, Social-Demokraten (sedan 1945
Morgon-Tidningen) 1885, Svenska Morgonbladet 1890. På
kvälls-tidningsfronten tillkom Aftontidningen 1941 och
Expressen 1944.
Uppsvingets sociala bakgrund
Det stora uppsving som tidningsväsendet fick i
Sverige under 1800-talet måste ses mot bakgrunden av
seklets stora sociala och tekniska omvälvningar.
Mäktiga folkrörelser vidgade intresset för det politiska
livet. Industrialismen medförde en tätortsbebyggelse
som gav underlag för tidningsspridning, samtidigt
som den gav resonans åt klassbetonad propaganda.
Det fria hantverket blomstrade upp genom
skråväsendets avskaffande. Den obligatoriska
folkskoleunder-visningen ökade läskunnigheten hos de breda
folkskikten. Folkhögskolerörelsen breddade det sociala
och kulturella intresset hos landsbygdens ungdom. En
allt snabbare nyhetsförmedling möjliggjordes genom
revolutionerande tekniska uppfinningar. Telefon och
telegraf kortade avstånden. Ångmaskinens fulländning
gav impulsen till kommunikationsväsendets snabba
utveckling. Tryckförfarandet revolutionerades genom
att den gamla otympliga handpressen ersattes av
snällpressen (1813-14) och rotationspressen (1847). Den
mot statlig censur kämpande pressen vann sin
slutliga seger över den s. k. indragningsmakten 1844 och
fick därmed en förut oanad rörelsefrihet.
Hur dagstidningen får sitt nyhetsmaterial
Som nyhetsorgan är tidningen - vid sidan av sin
egen nyhetsanskaffning, som behandlas i annat
sammanhang i det följande - väsentligast hänvisad till
telegram- och nyhetsbyråer. Den första utländska
telegrambyrån var Agence Havas i Paris, grundad
1835 och numera fortlevande som Agence France
Presse. Den fick sin första konkurrent i tyska Reuters,
grundad i Aachen 1849 och två år senare överflyttad
till London, där den alltjämt har sitt högkvarter. Nästa
konkurrent blev den i New York 1848 startade
Associated Press, som av sex amerikanska tidningar
organiserades som ett andelsföretag och under tidernas
lopp växt ut till världens största telegrambyrå. Först
1907 tillkom United Press genom sammanslagning av
ett flertal amerikanska småföretag i branschen. Till
skillnad från Associated Press är United Press
privatägt. I Stockholm har United Press egen byrå sedan
1939, Associated Press sedan 1944. Reuters började
redan på 1890-talet leverera nyheter till den svenska
pressen genom dåvarande Svenska Telegrambyrån.
De utländska telegrambyråernas svenska
motsvarighet är Tidningarnas Telegrambyrå, som 1921 övertog
den av Svenska Telegrambyrån dittills bedrivna
verksamheten. TT ägs av de svenska tidningarna, men är
ett helt självständigt ekonomiskt företag, i sin
verksamhet obundet av statliga och privata intressen.
Praktiskt taget samtliga svenska tidningar är byråns
kunder, de flesta av dem även aktieägare. För sin
nyhetsförmedling har TT organiserat dels ett perfekt
fungerande nät av inhemska korrespondenter, dels ett
omfattande samarbete med utländska telegrambyråer.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
