Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjeckoslovakien — fri stat blev folkdemokrati - Näringslivet före och efter andra världskriget - Tjäder och andra hönsfåglar — vackra, matnyttiga fåglar - De stora hönsfåglarna är skrala flygare men duktiga terränglöpare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
349° tjäder
jordbruket är spritt över hela landet, där fruktbara
dalar omväxlar med stora bergs- och skogsområden.
Produktionen omfattar i första hand vete, råg, korn
och havre, men även specialiteter såsom humle för
ölberedningen, plommon, äpplen och tobak.
Potatis-och sockerbetsodlingen är betydande. Även
boskapsskötseln är mycket omfattande med 1949 3 661 000
nötkreatur, därav 1 869 000 kor, 635 000 hästar,
3 239000 svin, 459000 får och 981 000 getter. 1947
beräknades sammanlagt omkring 38 % av landets
befolkning livnära sig av jordbruk, 37 % av industri.
Omkring 42 % av landets areal var uppodlade, medan
skogen upptog närmare 17 %.
Under tiden efter första världskriget fick industrin
och bergsbruket en alltmer dominerande plats i
landets näringsliv. Naturen erbjuder också ovanligt goda
förutsättningar för en industriell utveckling. Rika
sten-kolstillgångar i västra Böhmen, Schlesien och Mähren
och ännu rikare brunkolstillgångar i nordvästra
Böhmen jämte ett flertal malmförekomster (av
järnmalm dock endast lågprocentig) bildar grundvalen
för en omfattande metallindustri. Internationellt har
Tjeckoslovakien gjort sig gällande bl. a. genom sin
maskin- och vapentillverkning (Skodaverken i Plzen)
samt genom sin mycket omfattande och mångsidiga
textil- och läderindustri. De tjeckiska skorna från
Batafabrikerna har blivit världsbekanta. 1949 upptog
statistiken 16 440 fabriker med 1 393 000 arbetare.
Bearbetningen av jordbruksprodukterna har givit
upphov till storindustri. Av gammalt har
betsockertill
verkningen varit betydande (1948-49 fanns 103
sockerbruk med en tillverkning av 649000 ton socker),
ölbryggerierna är världsberömda (Plzen), sprit- och
konservfabriker av betydelse. Sedan gammalt har den
böhmiska glasindustrin åtnjutit ett mycket gott
internationellt rykte.
I likhet med den övriga industrin är de berömda
Batafabrikerna i Zlin nu nationaliserade; de stora
dotterföretagen i Sydamerika, England, Canada och
Indien drivs emellertid som förr av medlemmar av
den berömda familjen.
Landets ovanligt omväxlande och natursköna
geografi hade också före 1938 lett till uppkomsten av en
synnerligen betydelsefull turistindustri och
turisttrafik.
Utrikeshandeln var redan under mellankrigstiden
ganska liten med tanke på landets centrala läge och
den tjeckiska industrins energiska arbete på att skaffa
sig avsättning i utlandet för sina produkter. Men
förhållandet var inte alltid det bästa till grannländerna,
och dessutom kunde det sägas, att behovet av
internationellt varuutbyte i någon mån minskades av den
synnerligen mångsidiga inhemska produktionen. Den
politiska nyorienteringen har numera medfört en
genomgripande omläggning inom utrikeshandeln i så
måtto, att förbindelserna västerut som tidigare
dominerade förtvinat i samma mån som de österut
intensifierats. 1952 kom sålunda 70,6 % av hela importen
och 68,2 % av exporten på Sovjetunionen och övriga
kommuniststater.
VACKRA, MATNYTTIGA FÅGLAR
Tjäder och andra hönsfåglar. När vi
talar om hönsfåglar, är det närmast våra skogsfåglar
tjädern, orren, järpen och riporna vi tänker på. Som
föremål för jakt och fångst och som prisade
anrättningar för bordet har dessa fåglar endast få
medtävlare bland vårt lands övriga fågelgrupper. Förr, när
man fick skjuta tjäder och orre »på spel» om våren,
var det ett av jägarnas största nöjen att i
morgonskymningen smyga inpå lekarna och fälla de präktiga
tupparna, medan de spelade. För inbyggarna i
Jämtlands och Norrbottens obygder är fångsten av ripor
ett i vissa trakter mycket lönande näringsfång.
Långt före vår tidräknings början, kanske mer än
halvtannat årtusende f. Kr., gjorde människan det
viktigaste förvärvet inom fågelvärlden, då hon lärde
känna den indiska bankivahönan, stammodern för
våra hönsraser (se vidare Fjäderfä). Tidigast
infördes den till Kina och först betydligt senare till
Europa. De nu omtalade hönsfåglarna utgör emellertid
blott ett fåtal exempel på vad denna stora grupp
omfattar av växlande former. De största och minsta
ryms inom en och samma familj, de egentliga
hönsfåglarna till vilka utom de ovannämnda hör bl. a.
kalkonen och de små vaktlarna.
De stora hönsfåglarna är skrala flygare men duktiga
terränglöpare
De kännetecknas alla av en satt, tung
kroppsbyggnad, rundade, kupiga vingar och starka, hos somliga
sporrbeväpnade, gångfötter, vilkas baktå är fästad
högre än de övriga. Detta gör dem till dåliga eller
medelmåttiga flygare men duktiga terränglöpare. Med
den tjocka och bågböjda näbben sliter de av och
livnär sig av knoppar, skott, blad, barr, bär, frön och
annat ur växtriket. För att de skall kunna genombryta
skaren om vintern, fälls hos vissa (riporna) de
trubbiga klorna i juni eller juli; och om hösten växer det
fram nya med breda, skarpa, fransade kanter. De
flesta arter lever liksom de vanliga tamhönsen i
månggifte, såsom tjädern och orren, många dock parvis,
t. ex. järpen och riporna. Hos de förstnämnda är
tupparna betydligt större och grannare än hönorna, som
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
