Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjära och träkol — tjärbränning och kolning - Kolning och tjärbränning - Tjärans användning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3492 tjära
Överst tjärbränning i en s. k. tjärdal. Tjärutbytet är ca 30
liter per m3 löst mått tjärved. I allmänhet byggs tjärdalarna
för 30 och 40 tunnor, men de kan också ibland vara 50
gånger så stora. På undre bilden några nederländska
kol-milor.
TJÄRBRÄNNING OCH
KOLNING
TJÄRA och TRÄKOL. Tjärbränning och kolning
av trä i milor är Sveriges äldsta kemiska industrier.
Redan under medeltiden var Kalmar en viktig
utskeppningsort för trätjära. Småningom blev
Stockholm huvudplatsen för denna export. I Tyskland går
trätjära ännu ofta under benämningen
Stockholmer-teer. Flera orts- och gatunamn i Stockholm
påminner också om denna tid, t. ex. Beckholmen och
Tjär-hovsgatan. Med »hov» menas en uppsamlingsplats.
Där lagras den från skogarna kommande tjäran i
tunnor av särskild form. Den färska tjäran innehåller
alltid fint uppslammat vatten. Vattnet stiger
småningom till ytan, varifrån det lätt kan avtappas. Innan
tjäran får skeppas, måste ny tjära påfyllas, så att
tjär-tunnan verkligen kommer att innehålla den angivna
mängden. Detta arbete utförs av särskilda edsvurna
»vräkare», som efteråt »kröner» tunnan med en
stämpel i form av en krona. - Numera kommer den mesta
trä tjäran från våra norrländska hamnar.
Kolning och tjärbränning
Framställningen av träkol skedde ursprungligen
endast medelst kolning i mila. Numera införs mer och
mer även kolning i särskilt byggda retortrar. Vid
mil-kolning går nämligen stora mängder värdefulla
produkter förlorade. Dessa kan däremot uppsamlas vid
retortkolningen. Trädestillationen är av stor betydelse
för vår skogsskötsel, ty härigenom kan inte bara
utgallrade träd utan över huvud taget allt avfall tillvaratas.
Miloma är antingen resmilor eller liggmilor. De
förra är cirkelrunda, de senare rektangulära. Sedan
milan färdigbyggts, täckes den med torv, ris, kolstybb
o. d. och antänds. Torrdestilleringen tillgår så, att
gas från veden i milan på vanligt sätt får förbrinna,
varvid värme erhålls till torrdestilleringen av den
återstående veden. — Vid milkolningen erhålls endast
träkol, under det att all tjära och övriga flyktiga
beståndsdelar går förlorade. Vill man erhålla trätjära,
sker bränningen i s. k. tjärdalar, vilka är så byggda,
att den bildade tjäran, s. k. dalbränd trätjära, kan
uppsamlas. Det träkol som återstår efter
tjärbränningen blir av mycket ringa värde. Till tjärbränning
används uteslutande kådrikt trä, s. k. töre, eller
tallstubbar som har stått i 15 å 20 år. Även vid
retort-kolning erhålls trätjära, s. k. ugnsbränd trätjära.
Denna tjära är mera mörk i färgen än den i tunna
skikt vackert ljusbruna dalbrända trätjäran och
dessutom ofta rätt frän i lukten. Den kallas B- eller
A-tjära alltefter renhetsgraden. Vid ugnsbränningen
utsätts tjäran för en mycket högre temperatur och
sönderdelas därvid alltid något. Även de bildade
brännbara trägaserna kan tillvaratas vid
ugnsbrän-ning och användas som gasbränsle. Förutom gaser och
trätjära erhålls vid ugnsbränning även terpentinolja
och »träsyra». I denna förekommer en hel del viktiga
produkter lösta, såsom ättiksyra och metylalkohol
(träsprit) samt aceton.
Tjärans användning
Trätjära används huvudsakligen som
konserveringsmedel för trä och tågvirke m. m. Försöken att med
trätjäran som utgångspunkt bygga upp en stor kemisk
industri, liksom man gjort med stenkolstjäran, har
hittills ej lyckats. Trätjäran syns innehålla alltför
komplicerade produkter för att vara lämplig härför.
Den hade likväl under krigsåren stor betydelse för
vår försörjning, nämligen som råmaterial för
tillverkning av tjäroljor. Man erhåller dylika genom att
destillera dalbränd tjära respektive A-tjära vid
atmosfärtryck. Sedan en temperatur av ca 3000 uppnåtts,
avdestilleras tunna tjäroljor, användbara såsom
motorbränsle. De oljor som avgår vid högre temperatur
kan användas som smörjmedel, ehuru endast för
mindre krävande ändamål. Den ej flyktiga återstoden
utgörs av beck.
Under andra världskriget bedrevs ugnskolning och
tjärframställning i mycket stor skala för att kunna
hålla den gengasdrivna bilparken och våra fiskebåtar
i gång.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
