Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trollhättan — »Svea rikes störste arbetare» - Industristaden Trollhättan - Trollhätte kanal och dess betydelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TROLLHÄTTAN 35 I 3
En jämförelse mellan första eller övre Trollhättefallet i
början av 1800-talet, då endast en obetydlig del av vattenkraften
kunde utvinnas vid det dåvarande lilla sågverket t. h. på den
övre bilden, och i våra dagar, då en väldig regleringsdamm
förmår avleda hela vattenmassan till kraftkanalen och
kraftverket.
»SVEA RIKES STÖRSTE
ARBETARE»
TROLLHÄTTAN. Fallen vid Trollhättan
(»Troll-hätta») var länge - jämte Falu koppargruva - vårt
lands enda europeiskt berömda turistattraktion. Detta
var emellertid före den moderna turismens och
teknikens tid. Vattenmassorna i fallen kastade sig då
ännu fria och obundna med öronbedövande dån
mellan branta klippväggar.
Tusen och åter tusen besökare har fulla av
beundran stått inför det väldiga naturfenomenet i Göta älv,
som här gör ett 32-metershopp nedför branterna. Här
passerar allt det vatten som samlats inom Klarälven
-Göta älvs vattensystem, vilket vid Vänerns utlopp
omfattar en areal av 46 830 km2 eller omkring 1ho
av hela landet, därav 7 390 km2 i Norge. En hel del
vatten går visserligen förlorat under vägen, och det
beräknas, att blott omkring 45 % av nederbörden inom
vattensystemet avrinner genom fallen vid Trollhättan.
Det är dock tillräckligt för att här efter kraftverkets
utbyggnad släppa igenom en vattenmängd av 900 m3
i sekunden. Det arbete som uträttas av
vattenmassorna är så stort, att man, innan den nya kraftstationen
vid Harsprånget i Lule älv kördes i gång, med skäl
kunde kalla Trollhättefallen »Svea rikes störste
arbetare». Det korrekta namnet på denne »arbetare» är
Trollhätte kraftverk, som påbörjades 1906 och stod
färdigt i mars 1910. Verket har, efter utbyggnaden av
kraftstationen vid Hojum, en effekt av 220 000 kW.
Industristaden Trollhättan
Trollhättan har givit sitt namn åt den långsträckta
och ekonomiskt livaktiga industristad som vuxit upp
utefter älvens östra strand. Trollhättan blev
visserligen ej stad förrän 1916, men ett samhälle fanns
där redan under 1500-talet, då även fallen - ehuru
i mycket ringa skala - utnyttjades vid lugnare ställen
genom små vattenhjul, som drev sågar och kvarnar.
Det var först Trollhätte kanals och kraftverks
tillkomst som gav fart åt samhällets utveckling och drog
dit den moderna industrin. Ett av landets största
industriföretag, Nydqvist & Holm AB, internationellt
välkänt bl. a. för sin specialtillverkning av lokomotiv
(NOHAB), grundades emellertid långt tidigare i
Trollhättan. Bolaget, som sedan 1936 tillhör AB
Bofors, har även grundat en flygmaskinsfabrik, 1941
om-bildad till Svenska Flygmotor AB med huvudkontor
och verkstäder i Trollhättan. För att möjliggöra
genomförandet av 1936 års försvarsordning och
utbyggandet av det svenska flygvapnet bildades också
1937 ett nytt företag, Svenska Aeroplan AB, som
likaledes förlädes till Trollhättan. Andra större
industriföretag på platsen är AB Stridsberg & Biörck
(specialtillverkning av sågar och sågblad), Elektrolytiska AB,
Stockholms Superfosfat Fabriks AB (natriumklorat,
kalciumkarbid m. m.), Wargöns AB (elektriska
smältverk och masugn), AB Ferrolegeringar m. fl.
Trollhätte kanal och dess betydelse
Omkring 1750 byggdes enligt Polhems förslag en
kanal förbi fallen i älvens övre del, och vid Trollhättan
anlades dammar, och tre slussar utsprängdes i berget,
ett för sin tid storartat företag. Själva kanalleden
förbi Trollhättan byggdes dock först på 1790-talet, och
1800 var äntligen kanalvägen Göteborg-Vänern
färdig. Den nuvarande trafikkanalen genom staden
byggdes 1909-16. Försedd med fyra slussar vid
Trollhättan är den trafikabel för fartyg med intill 4 m
djupgående, varigenom Vänerhamnarna gjorts tillgängliga
även för sjögående fartyg. Staden hade 1 jan. 1953
25 892 inv.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
