Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trotskij, Leo — världsrevolutionären - Den revolutionäre ledaren - Trotskism - Trotskij blir bolsjevik - Röda arméns organisatör - Kampen mot Stalin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3514 TROTSKIJ
VÄRLD S REVO LUTI O NARE N
I ROTSKIJ, Leo (1879-1940), hette ursprungligen
Bronstein och antog först senare under den
illegala politiska kampen det namn under vilket han
blivit världsberömd. Han föddes i Ukraina som son
till en relativt välbärgad judisk godsägare. Ett år efter
det han slutat läroverket kom han i Odessa i
beröring med den revolutionära rörelsen. Han blev
mycket snart marxist och anhängare av den
socialdemokratiska arbetarrörelsen. 1898 arresterades han och
skickades till Sibirien. 1902 flydde han därifrån till
utlandet med falskt pass under namnet Trotskij, kom
i Schweiz och i England i kontakt med ledande män
inom den ryska socialdemokratin, som Plechanov och
Lenin, och hörde snart själv till de ledande.
Den revolutionäre ledaren
I fraktionsstriderna mellan bolsjeviker och
mensje-viker (se Kommunism) intog han en självständig
ställning och samlade en egen liten grupp omkring
sig. Vid den första ryska revolutionens utbrott 1905
vände han tillbaka till Ryssland. Som 26-åring blev
han ordförande i den första Petersburgssovjeten och
en av revolutionens ledande män. Det var den första
höjdpunkten av hans liv i revolutionens tjänst. Sedan
revolutionen slagits ned, blev han på nytt arresterad
och för andra gången sänd till Sibirien. Därifrån
flydde han emellertid redan efter några veckor och reste
senare åter utomlands, där han vistades till 1917.
Trotskism
Särskilt på grund av sina erfarenheter under den
första revolutionen utvecklade han i uppgörelser med
mensjevikerna och bolsjevikerna några av de
åskådningar som under senare år mycket ofta och
huvudsakligen av hans motståndare betecknats som
trot-skismens grundtankar. Dessa åsikter sammanfattade
han framför allt i sin bok Den ryska revolutionen
1905, som kom ut för första gången i utlandet 1909.
I motsats till mensjevikerna trodde Trotskij inte,
att den ryska revolutionen efter sin seger skulle
kunna stanna vid störtandet av tsarismen, vid
kapitalistisk industrialisering och vid upprättandet av en
»borgerlig demokrati», som han uttryckte sig. Den
måste enligt hans åsikt i stället omedelbart, dvs. »i
permanens», gå vidare till proletariatets diktatur och
till socialisering. Med dessa åskådningar stod Trotskij
före 1917 även i en viss motsats till Lenin (se Lenin).
I uppfattningen om partiorganisationen var fram
till 1917 motsättningen mellan Trotskij och Lenin
mycket skarpare. Trotskij ställde sig avvisande till
Lenins centralistiska partibyggnad (se Kommunism),
därför att den enligt hans åsikt måste föra till en
per
sons diktatur. Denna helt och hållet riktiga åsikt
uppgav emellertid Trotskij själv 1917 och blev Lenins
närmaste medarbetare.
Trotskij blir bolsjevik
Under det första världskriget deltog Trotskij i
Zim-merwaldkonferensen (1915) mellan
vänstersocialister, vilka arbetade på att få slut på kriget. Vid
marsrevolutionens utbrott 1917 befann sig Trotskij i
Amerika och återvände i maj till Ryssland. På sommaren
förenade han sig med bolsjevikerna och blev på hösten
åter ordförande i Petersburgssovjeten och i dess
revolutionära militärkommitté, som ledde den
bolsje-vikiska novemberrevolutionen. I sovjetregeringen
blev Trotskij folkkommissarie för utrikes ärenden.
I denna egenskap ledde han den sovjetryska
delegationen vid fredsförhandlingarna med tyskarna i
Brest-Litovsk 1918. Trotskij tvekade att skriva
under tyskarnas synnerligen hårda villkor och vände
tillbaka till Moskva. Men då den tyska armén därpå
började sin frammarsch, genomdrev Lenin
undertecknandet av fredsfördraget, och Trotskij trädde
tillbaka från sin post.
Röda arméns organisatör
Trotskij övertog nu folkkommissariatet för
för-svarsväsendet och blev i praktiken röda arméns
skapare och överbefälhavare i inbördeskriget mot de från
alla sidor framträngande sovjetfientliga trupperna.
Denna post betecknade höjdpunkten i hans
revolutionära bana. Han kommenderade fronterna i norr,
söder, väster och öster från sitt berömda extratåg,
som härbärgerade ett sekretariat, ett tryckeri, en
telegraf- och radiostation, ett bibliotek, ett garage och
en badinrättning. Med detta tåg reste Trotskij
omkring till alla fronterna och tillryggalade under två
och ett halvt år mer än 100 000 kilometer. Han dök
upp blixtsnabbt på kritiska punkter och ingrep ofta,
som framför Petrograd, personligen i
stridshandling-ama. Han organiserade förplägningen och
beväp-ningen av armén. Han ryckte upp soldaterna genom
sina eldande tal, sitt personliga exempel och sina
berömda dagorder och slutförde segerrikt
inbördeskriget. Under denna tid symboliserade Trotskij jämte
Lenin såväl i Ryssland som i hela världen den ryska
revolutionen och den kommunistiska rörelsen.
Kampen mot Stalin
Trotskij var stundom ända till människoförakt
högdragen och självmedveten, härsklysten, infallsrik,
hänsynslös och djärv. Dessa egenskaper gjorde
honom till de stora dramatiska ögonblickens man,
så
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
