Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tullar — en regulator för näringslivet - Finanstullar — skyddstullar - Uppfostringstullar, som blir permanenta - Handelsavtal och tulltariffer - Mestgynnadnationsklausulen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3532 tullar––––––––––––––––––––-
ligger då däri att en större del än förut av den egna
marknaden reserveras för den inhemska industrin.
Den vanligaste och mest befogade invändningen mot
skyddstullar är, att de utövar ett sövande inflytande
på effektiviteten inom industrin, stegrar kostnaderna,
minskar konsumtionen och föranleder en nedgång
inom produktionen i allmänhet. Inom den svenska
industrin har, enligt tull- och traktatkommitténs
omfattande utredningar, helt visst en del tullar verkat på
detta sätt; inom andra branscher åter har tullarna
endast delvis eller inte alls utnyttjats.
Det må emellertid framhållas, att en skarpt
markerad skillnad mellan finans- och skyddstullar knappast
kan uppställas. En ursprungligen av statsfinansiella
skäl motiverad tull på sådana varor som ej
tillverkades inom landet vid tullens införande kan komma
att utnyttjas som skyddstull för en sedermera
igångsatt tillverkning. Även då det gäller varuslag som icke
produceras eller ens kan produceras inom landet, kan
finanstullar verka som skyddstullar, nämligen för de
ersättningar som kan tänkas för den
finanstullbelag-da varan. En hög kaffetull kan sålunda komma att
verka som »skyddstull» för den inhemska
mjölkproduktionen eller maltdryckstillverkningen.
Uppfostringstullar, som blir permanenta
Skyddstullar brukar från ekonomisk-teoretisk
synpunkt ofta uppdelas i uppfostringstullar och
permanenta tullar. Uppfostringstullar är sådana tullar som
påläggs med motiveringen att hjälpa fram en ny
industri genom dess vanskligheter under själva
uppbyggnadsperioden till dess den kan stå på egna ben. De
permanenta tullarna skall skydda sådana industrier
som antas ha en förblivande underlägsenhet i fråga
om någon produktionsförutsättning gentemot
utlandet men ändå ur viktiga näringspolitiska synpunkter,
i försvarsberedskapens intresse t. ex., anses böra
upprätthållas. Om uppfostringstullarna skall rättfärdiga
sin motivering, bör de vara konstruerade som
avveck-lingstullar, dvs. det bör från början sägas ifrån, att de
skall gälla blott för ett begränsat antal år och att det
skydd de ger år efter år skall avtaga i storlek. Endast
i ytterst få fall har så konstruerade
uppfostringstullar kommit till stånd, eftersom de flesta tullar som
pålagts som uppfostringstullar i verkligheten har
blivit permanenta. Tullar av föränderlig storlek -
glidtullar - har emellertid kommit till användning ur
andra synpunkter gentemot artiklar vilkas priser på
världsmarknaden är föremål för mycket häftiga
fluktuationer, t. ex. spannmål. Sådana tullar praktiserades
i England före spannmålstullarnas upphävande 1846,
i Sverige under en kortare tid på 1920-talet.
Handelsavtal och tulltariffer
Det är klart, att varje tull som beslutas i ett land
för att främja uppkomsten av en ny industri eller
ut
vidga bestående industriers avsättning på
hemmamarknaden skall drabba avsättningsmöjligheterna för
andra länders exportindustrier. Tullarna har därför
kommit att spela en betydelsefull roll inom
handelspolitiken, som ofta arbetar med ömsesidiga
medgivanden i fråga om enstaka tullars eller hela tullsystemets
höjd och vid behov pålägger stridstullar, dvs. en
höjning av tullarna gentemot något särskilt land.
Det totala importtullsystemet i ett land är
sammanfattat i dess tulltariff — vilken alltså, enklast
uttryckt, är en förteckning på de i kraft varande tullarna
eller en fullständig tulltaxa. Om ett land tillämpar ett
system med endast en tullsats för varje vara
(tullrubrik), sägs det, att detta land har enkeltariff.
Tullsatserna i en enkeltariff kan antingen vara bundna
- i den mån landet genom särskilda handelsavtal
åtagit sig att inte höja dem gentemot vissa länder
-eller autonoma: av handelsavtal obundna. Sveriges
tariffsystem är ett enkeltariffsystem; tullsatserna är
i rätt stor utsträckning bundna i det nedan omnämnda
allmänna tull- och handelsavtalet. En del länder har
dubbeltariff, vilket innebär, att de traktatsenligt
bundna tullsatserna samlats i en särskild tariff och de
obundna i en annan. En speciell typ av dubbeltariff
är systemet med maximal- och minimaltariff, dvs. två
genomgående serier av obundna tullsatser, en högre
och en lägre. Avtalspolitikens mål är att genom byte
av tullfördelar underlätta landets egen export och
samtidigt tillförsäkra hemmamarknadsindustrierna skydd
i så stor utsträckning som möjligt. När
avtalsförhandlingar kantrar, avtal bryts eller ett avtalslöst tillstånd
råder, tillgrips ibland stridstullar, retorsions- eller
repressalietullar, vilka endast tillämpas mot det land
man önskar bekämpa. Besläktade med stridstullarna
är valutadumpingtullarna, vilka i vissa fall satts i
kraft gentemot sådana länder där inflationen skapat
särskilt låga kostnader för exportindustrierna, samt
vanliga dumpingtullar - strafftullar som vid några
tillfällen satts i kraft i en del länder gentemot någon
särskild industri i ett annat land, som exporterat
under sina hemmamarknadspriser eller t. o. m. under
sina självkostnader.
Mestgynnadnationsklausulen
Det framgår av vad som redan sagts, att varje
tullsystem givetvis inte åsyftar att uppbygga ett
helpro-tektionistiskt folkhushåll, dvs. en utanför den
internationella arbetsfördelningen stående nationell
produktion. Sådana tullsystem har i själva verket varit
ytterligt sällsynta genom alla tider. En frihandel
-dvs. en utrikeshandel som bygger på den
internationella arbetsfördelningens grundprincip - fanns det
långt innan frihandeln framträdde som teoretisk
lärobyggnad. Sedan frihandelsidéerna, först tolkade av
fysiokraterna och av Adam Smith, vunnit spridning
i anslutning till den ekonomiska liberalismens
genom
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
