Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tullar — en regulator för näringslivet - Mestgynnadnationsklausulen - Tullskyddsproblemet i Europa under mellankrigstiden - Organiserat samarbete efter andra världskriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TULLAR 3533
brott i världen från 1800-talets början, utformades i
själva verket tullsystemen länge så, att de gav
spelrum för en oavbrutet ökad internationell handel. Till
denna utveckling har inte bara de sänkningar av
tullarna som vidtagits i traktater mellan enstaka länder
bidragit utan också andra kraftigt verksamma
aktions-medel i 1800-talets handelspolitik, främst
mestgynnad-nationsklausulen, dvs. den från mitten av 1800-talet
alltmer vanliga bestämmelsen i handelstraktaterna,
att varje förmån som någon av de två parterna i en
traktat senare skulle komma att tillerkänna någon
tredje part automatiskt skulle komma även den
ursprungliga kontrahenten till godo. Sverige har
tillämpat mestgynnadnationsprincipen sedan 1865 års
handelstraktat med Frankrike, och de nu gällande
svenska handelsavtalen är allmänt av detta slag.
Fastän mot slutet av 1800-talet en rad länder i
Europa övergick till en mera tullskyddsvänlig inställning
(Sverige genom 1888 års tullreform), rubbades
därmed på intet sätt grundinställningen till den
internationella arbetsfördelningens princip; de nya
skyddstullarna motiverades allmänt med
uppfostringstull-argument.
Tullskyddsproblemet i Europa under mellankrigstiden
Världskriget 1914-18 åstadkom djupgående
rubbningar i världsproduktionen och medförde framför
allt, att transoceana länder och kolonier under
inflytande av den europeiska industriexportens minskning
drevs att uppmuntra tillkomsten av egna industrier,
vilka från början och ännu mera efter krigets slut
måste kraftigt tullskyddas. Även lantbruket i
transoceana länder gick kraftigt framåt och ökade sin
export till de av kriget berörda länderna i Europa, vilka
ju längre kriget framskred blev mer och mer beroende
av transoceana livsmedel för sin försörjning. Den
territoriella nyordningen i Europa efter 1914-18
medförde vidare en sönderdelning av bestående större
folkhushåll och sammanhängande produktionsområden.
Genom fredssluten efter det första världskriget
tillkom sammanlagt, efter vad som beräknats, 16000 km
nya tullgränser i Europa, och den genomsnittliga
tullnivån stegrades avsevärt, då de nya länderna antingen
ville uppmuntra tillkomsten av egen industri eller
försvara sin redan bestående industri mot konkurrensen
från de större, med kapital och erfarenheter bättre
utrustade industriländerna. Samtliga europeiska
länder drevs vidare att skydda sitt lantbruk mot den
starkt rationaliserade transoceana
livsmedelsproduktionen - vilken, såsom nyss nämnts, just framdrivits
av Europas plötsligt och starkt ökade importbehov
under världskrigsåren.
Efter en kort »neoliberalistisk» period (som
egentligen fick sin prägel av avvecklingen av de av
krigs-hushållningen betingade undantagsåtgärderna,
import- och exportförbud o. d.) fortskred de nya tull-
förhöjningssträvandena mycket kraftigt och
uppkallade snart internationella motaktioner. En ekonomisk
världskonferens i Genève 1927 behandlade frågan
efter ett program vilket i korthet kunde betecknas som
»kollektiv tullsänkning och europeiskt samarbete på
det ekonomiska området». Varken
Genèvekonferen-sens beslut om en tullfred på till en början två år
eller de överenskommelser som i samma syfte ingicks
mellan smärre grupper av länder (Oslo- och
Ouchy-överenskommelserna) fick emellertid någon större
praktisk betydelse. Under 1930-talet utbildades
nämligen, främst inom de auktoritära staterna, ett
handelspolitiskt system i vilket tullarna spelade en helt
underordnad roll. I stället slöts ofta bilaterala
handelsavtal (jfr Utrikeshandel), där import- och
exportkvantiteterna direkt reglerades. Vidare förekom
sub-ventionering av exporten, importförbud för vissa
varor o. d.
Strävanden att återställa det flersidiga
(multilaterala) handelsutbytet och i motsvarande grad minska
det tvåsidiga (bilaterala) gjorde sig under hela
mel-lankrigsperioden gällande på olika vägar.
Ansträngningarna att medelst internationella
överenskommelser, omfattande ett större antal eller grupper av stater,
åstadkomma en ändring har redan omnämnts liksom
även det faktum, att de i stort sett blev utan praktisk
verkan. Av större betydelse var, att de stora
världs-handelsmakterna, i synnerhet Förenta staterna, vid
mitten av 1930-talet med kraft gick in för att hävda
det flersidiga handelsutbytets ställning. Med början
från 1934 avslöt Förenta staterna under ledning av
president Franklin D. Roosevelt och
utrikesminister Cordell Hull intill världskrigets utbrott 1939 ett
20-tal handelsavtal på grundval av
mestgynnadnations-klausulen, däribland ett med Storbritannien (17
november 1938).
Organiserat samarbete efter andra världskriget
Andra världskriget medförde en djupgående
rubbning av balansen inom världshandeln, vilken ledde till
en fortsatt desorganisering av det internationella
varuutbytet. Samtidigt tog emellertid strävandena efter att
återställa en fri internationell handel åter fart, och
på olika fronter inleddes ett omfattande
mellanfolk-ligt samarbete för att uppnå detta syfte.
I Atlantdeklarationen fastslogs på ett tidigt
stadium av samarbetet mellan de ledande allierade
makterna, att det fria handelsutbytets återställande
snarast möjligt måste betraktas som en av grundpelarna
för fred och välstånd i världen, och den internationella
ekonomiska konferens som i krigets sista skede
sammanträdde i Rye i Förenta staterna anvisade såsom
de viktigaste tekniska hjälpmedlen att åstadkomma
detta ett allmänt erkännande av det flersidiga
varuutbytets oumbärlighet och
mestgynnadnationsklausu-lens återinsättande som grundval för handelsavtalen.
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
