Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utlandssvenskar — svenskar i främmande land - Nya Sverige - Svenskamerikanerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UTLANDSSVENSKAR 3607
Det är svårt att föreställa sig en mer åskådlig och gripande illustration till kapitlet om den svenska amerikaemigrationens
karaktär, omfattning och sociala bakgrund än detta unika fotografi av sju öländska torparpojkar — sju bröder — som i slutet av
förra seklet utvandrade till USA. Efter att ha vuxit upp i ett armod, som man i vårt nuvarande Socialsverige har svårt att
bilda sig ett begrepp om, och efter att förgäves ha sökt sitt uppehälle först i hemorten och därefter i huvudstaden, letade de sig
en efter en över till Förenta staterna för att där tack vare sin duglighet och arbetsförmåga snart uppnå oberoende och välstånd.
När de 1906 som välsituerade jordägare tillfälligt sammanträffade i den kända svenskstaden Rockford i Illinois, beslöt de föreviga
den ovanliga händelsen med att i samlad trupp marschera upp till stadens fotograf. Det var första och sista gången de träffades
som vuxna. Skingrade över den stora kontinenten tappade de snart kontakten med varandra. Av de sju bröderna var 1950
endast en i livet, ägaren till detta fotografi (nr två i bakre raden) och för övrigt den ende som återvände till hemorten för att
där tillgodogöra sig det genom åkerbruk och jordförsäljning hopbringade amerikakapitalet.
het och överflöd på jord innanför den ständigt mot
väster framflyttade gränsen såg de betryckta bland
den svenska lantbefolkningen sin chans. På 1840-talet
satte amerikaemigrationen in med bl. a. den ryktbare
sektprofeten Erik Jansson och hans trogna från
Hälsingland, som slog sig ned i Illinois. Under 1850-talet
begav sig de svenska utvandrarna i regel ännu längre
västerut, till Minnesota. Man lämnade i allmänhet
Sverige i skaror bygdevis och bosatte sig ofta
tillsammans, varom ortnamn som Dalbo, Dannemora, Falun
och Jemtland vittnar. Den förbättrade
passagerarbåts-trafiken möjliggjorde från 1860-talet en alltmer ökad
utvandring, varvid nödåren 1867-68 och
jordbrukskrisen från slutet av 1870-talet verkade ytterligare
pådrivande. 1867-86 utvandrade i runt tal 450 000
svenskar, främst till Förenta staterna, enbart rekordåret
1882 64 607 personer. Emigrationen har sedermera
långsamt avtagit, allteftersom industrialiseringen i
Sverige kunnat absorbera arbetskraften här hemma.
1950-52 har i runt tal 15 000 pers, årligen emigrerat,
dock därav endast 25-30 % svenska medborgare.
Utvandrarna ägnade sig i Amerika liksom i det
gamla landet främst åt skogsbruk och jordbruk - de
torde under årens lopp ha uppodlat områden större
än Sveriges hela åkerareal - men många var och är
också sysselsatta inom industrin, där deras tekniska
begåvning kommit till sin rätt.
De svenskfödda i Förenta staterna, vilkas antal
omkring 1910 nådde sin kulmen med 665 000, uppgick
1950 till 325 000, men inberäknar man även dem som
är födda av svenska föräldrar, kan
svenskamerikanerna uppskattas till betydligt mer än 1 miljon.
Svenskamerikanerna
Det svenska inslaget är fortfarande betydande inom
mellersta västerns jordbruksbygder, och Chicago
be
Artiklar, som saknas i detta band, torde sökas i registerbanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
